Olika verksamheter har sedan tidigare prÀglats av ett Àgarperspektiv dÀr relationen till formella Àgare och aktieÀgare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte lÀngre bortse frÄn andra intressenter. Det tillkommer dÀrför större krav pÄ företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgÄr ifrÄn kriterierna, makt, legitimitet och brÄdskande karaktÀr.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenÀrerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess Äterspegling hos SJ:s resenÀrer? Àr att dels undersöka vad SJ:s resenÀrer har för uppfattning om SJ och om det hÀri finns nÄgon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels Àr syftet ocksÄ att undersöka hur nÄgra av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka instÀllningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frÄgestÀllningar för uppsatsen Àr: vad har SJ:s resenÀrer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenÀrerna nÀr det gÀller instÀllningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad Àr det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill sÀga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frÄgestÀllningar har jag ett antal underfrÄgestÀllningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Vad försöker man göra inom ungdomsinriktad drogprevention och vad uppfattas som viktigt? Syftet med denna studie var att undersöka vad som hÀnder inom preventionsarbete i Thailand. Analys med grounded theory av intervjuer med 27 personer, frÀmst thailÀndare, med praktisk erfarenhet av drogpreventiv verksamhet. Motkrafter till missbruk i Thailand genomsyras av en moraliskt betingad grundhÄllning med en i grunden autonom mÀnniskosyn. Genom sociala och pedagogiska nÀtverk, positiva alternativ, utveckling, relevanta budskap och kritiskt tÀnkande arbetar man med mÄlgruppen för de preventiva insatserna som en autonom och aktiv part.

Denna uppsats undersöker hur chefers och anstÀlldas personliga instÀllning till medarbetarundersökningar kan pÄverka dess tillÀmpning.Metoden för detta har dels varit studier av teorier för medarbetarundersökningar, och för sÄdana teorier som ligger till grund för syftet med medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga empirin Àr dock uppbyggd av resultat frÄn intervjuer med tre stycken fallföretag. Fallföretagen verkar inom teknikbranschen och inom handeln.Uppsatsen mynnar, efter en jÀmförelse mellan teori och intervjuresultat ut i att personlig instÀllning pÄ olika sÀtt kan pÄverka arbetet med medarbetarundersökningar. Samt att denna instÀllning eller attityd kan skilja sig mycket mellan personal pÄ olika företag.Slutsatsen visar ocksÄ pÄ att grundlÀggande arbetsmodeller/ affÀrsmodeller i stor utstrÀckning kan pÄverka arbetet med medarbetarundersökningar, och dÀrmed den egna personalens instÀllning till dem som tillförlitligt verktyg..

Denna rapport redogör för en utvÀrdering av praktisk tillÀmpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA bestÄr av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden Àr speciellt utvecklad för att kunna anvÀndas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden Àr tÀnkt att utgöra ett verktyg med vars hjÀlp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan anvÀnda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översÀtta ett företags identitet till en grafisk identitet sÄg ut och vad som krÀvdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades pÄ litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen sÄg ut.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasieelevers egenuppfattning om vad som gör ett skolÀmne meningsfullt i gymnasieskolan. Dettagenomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeÄrselever frÄn engymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriserassedan utifrÄn de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivationoch prestationsmotivation.Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hosgymnasieelever Àr högst individuell, men vissa generella mönster kunde utlÀsas.Majoriteten av respondenterna hÀvdade att yttre faktorer sÄsom praktisk nytta ochanvÀndning var viktigast för en aktivitet skulle kÀnnas meningsfull, men vid nÀrmaregranskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer sÄsom intresseoch att ha roligt hade störst pÄverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt attrespondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorierarbetet utgÄtt ifrÄn..

Syftet var att undersöka vilket sprÄkligt ansvar lÀrare i natur- ochsamhÀllsvetenskapliga Àmnen tar i undervisningen, och i vilken utstrÀckning,samt vilka sprÄkutvecklande arbetssÀtt som de anvÀnder sig av. Informanterna,sju till antalet, som deltog i den kvalitativa intervjubaserade undersökningen Àrverksamma behöriga lÀrare i natur- respektive samhÀllsvetenskap i Är 7-9 vid ensvensk skola.Resultaten som framkom visar att lÀrarna i undersökningen anser att de arbetarsprÄkutvecklande i stor omfattning men samtidigt att de inte rÀcker till förelevernas behov. De arbetssÀtt som lÀrarna anvÀnder sig av har de sjÀlva arbetatfram men de uppger att de saknar fortbildning i arbetssÀtt som enligt forskningantas gynna elevernas lÀrande. SprÄkutvecklande arbetsÀtt som lÀrarna anvÀndersig av Àr: praktisk tillÀmpning och vardaglig anknytning till Àmnet,Àmnesordlistor, begrepp och resonemang förklaras, hjÀlpmeningar för att fÄigÄng och stötta skrivandet, hjÀlp med att formulera skriftligt och genom attutgÄ frÄn vardagssprÄk och utveckla till skolsprÄk..

Att grÀva dÀr man stÄr Àr en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för mÄlsÀttningar och vad de vill förÀndra. Intervjuer ifrÄn Ätta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrÄn sex olika mÄlsÀttningar: skapa forum, politisk förÀndring, att grÀva dÀr man stÄr, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras tvÄ olika nivÄer som utövarna verkar pÄ: en samhÀllelig och en individuell nivÄ. Metodens potential att förÀndra och utövarnas mÄlsÀttningar förstÄs sedan i tolkningsdelen med hjÀlp av forskning pÄ omrÄdet som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras ocksÄ till svenska förhÄllanden..

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i GÀvle. En intressant frÄgestÀllning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnÄ en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken bestÄr av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begrÀnsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbÀttringsgrupp. Resultatet av vÄra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstÄende Àr brist pÄ utbildning.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.