Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion.

Utländsk arbetskraft konkurrerar allt mer om arbetstillfällen i form av lägre löner och produktionskostnader. Detta gäller inte minst inom bygg- och anläggningsbranschen. Ett sätt att effektivt minska kostnader är att undersöka hur eventuellt slöseri kan undvikas. En filosofi som fokuserar på detta är Lean Production som allt fler företag i bygg- och anläggnings-branschen försöker arbeta enligt. Svensk Markentreprenad AB är ett ungt, växande företag som strävar efter att arbeta effektivare.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna används praktiskt grundat på en intervju med musiker anställda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I ämnet praktisk intonation finns nästan inget skrivet.

Mitt syfte med detta arbete var att nå kunskap hur en skola på Nya Zeeland arbetar med läs- och skrivsvårigheter. För att besvara syftet använde jag mig av frågeställningarna: Hur uppmärksammar pedagogerna att en elev har läs- och skrivsvårigheter? Vilka metoder använder pedagogerna när de arbetar med läs- och skrivsvårigheter? Jag ville också veta vad pedagogerna hade för tankegångar när det kom till ett programmet Reading Recovery, som används på många skolor på Nya Zeeland. Min studie gjordes på en skola på Nya Zeeland. För att besvara mina frågeställningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner då de arbetade med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån ett intersektionellt perspektiv om olika faktorer samverkar med varandra och har betydelse vid en elevs deltagande respektive inte deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Studien grundar sig på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.Resultatet visar att 44 elever av de 168 tillfrågade deltog på varannan lektion eller färre. Det går även att urskilja tendenser av att de elever som är fysisk aktiva på sin fritid ofta deltar i undervisningen, medan de som inte är fysiskt aktiva på fritiden i regel är de som inte deltar lika ofta i undervisningen.Det framkommer också att elever och deras föräldrars bakgrund har betydelse för elevens deltagande i idrott och hälsaundervisningen. Tendenser visar även utifrån det intersektionella perspektivet att den fysiska aktiviteten bland elever, vänner och föräldrar har en avgörande roll i hur elevens attityd, intresse och inställning till ämnet.

In this essay I examine how in seven different congregations that belong to the Church of Sweden the preparatory office is formulated in ways that differ from the form that is prescribed in the current service-book of the Church of Sweden. My purpose is to examine how and why the congregations have chosen these alternative preparatory offices. This I have tried to find out by reading the written instructions and/or homepages of the congregations, studying their orders of service and interviewing one pastor in each congregation.Before describing, comparing and commenting on the different ways these congregations have chosen to formulate their preparatory offices, I give a historical background to the preparatory office itself and how it is formulated/designed in the current service book of the Church of Sweden. I also describe the history and the introduction of the Kyrie.I then describe each congregation, trying to point out the main characteristics of it, then concentrating on the process that lies behind the urge to formulate an alternative preparatory office, the reasons for it and the results.One of the conclusions I draw is that in the congregations I have examined there is an ongoing discussion about and reflection on the advantages of including the Kyrie in the preparatory office. I also found that in the congregations there are different opinions about the words following the prayer of penitence - should they be words of direct absolution or words that speak about the promise of God's forgiveness? This discussion is closely connected to a discussion about what is the connection between the preparatory office and the holy communion/Eucharist.

I denna studie undersöks hur lärare ser på vad de lär ut när de har fotbollslektioner i skolan, och vad eleverna uppfattar att de lär sig. Resultaten kopplas sedan till den aktuella läroplanen (Lgr 11, skolverket). Studien är främst baserad på intervjuer som dels gjordes med två lärare inom skolan, och dels på intervjuer med fyra elever från årskurs nio. Vid studien intervjuas två pojkar och två flickor, för att på sätt också undersöka eventuella skillnader ur ett genusperspektiv. Intervjuerna transkriberades och sedan används ramfaktorteorin för att analysera resultaten.Det är intressant att resultaten visar att lärare och elever har olika uppfattningar om vad man egentligen lär sig.

Syftet med denna uppsats var att undersöka när och hur gitarrpedagoger inom kulturskolan arbetar med sina elevers övning och övningsmetod, samt vilka kopplingar mellan övning och lärande som framkom i lärarnas resonemang. Detta gjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sex intervjupersoner av varierande ålder, kön, erfarenhet och huvudsakligt undervisningsområde. Vi fann att samtliga lärare kommunicerade med sina elever kring övning. Flertalet kommunicerar kring övning kontinuerligt, varje lektion, terminsvis eller med jämna mellanrum. Kommunikationen skedde dels passivt, genom förebildande, och aktivt genom diskussion.

Denna uppsats undersöker huruvida elever behandlas lika över de olika gymnasieprograminriktningarna i undervisning, bedömning och betygssättning samt om lärarna är medvetna om elever med läs- och skrivsvårigheter och om hänsyn tas till dessa elever i utformningen av undervisningen, arbetsuppgifter och prov.Undersökningen är en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer av lärare på två gymnasieskolor i Mellansverige som sedan jämförts med egna observationer av respektive lärares lektion/lektioner.Fallstudien visade att lärarna mer eller mindre använder sig av programinfärgning för att anpassa Religionskunskap A till eleverna. På den ena skolan använde lärarna sig även av en lokal kursplan, för att uppfylla kursmålen och därigenom individanpassa undervisningen samt låta eleverna få vara delaktiga i upplägget av kursen.Mitt examensarbete visar på en aktuell problematik som möter många lärare vid betygsättning av elever. Enligt undersökningen skulle tid att samtala med kollegor om betyg samt avsatt tid för självutvärdering underlätta detta arbete..

Syftet med den här uppsatsen är att analysera läromedel som är publicerat på lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frågor materialet ställer om litteraturen och hur uppgifterna är formulerade, för att därigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning använder jag tre perspektiv på tolkning av text: sändarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och läsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. Två andra centrala teoretiska begrepp är litterär kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet är utformat med kontrollfrågor till de litterära texter som frågorna och uppgifterna riktar sig till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

?Talets gåva har alla fått. En del använder den effektivt, andra inte? (Gröning 1987:4). Varför är det så att alla inte använder det effektivt? I tidigare forskning pratar man om tvåtredjedelsregeln i ett klassrum; läraren har två tredjedelar av talutrymmet i klassen och av den tredjedel som eleverna har är det pojkarna som har två tredjedelar (Einarsson & Hultman 1984:82).

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

AbstractThis study deals with outdoor education together with Swedish language teaching. In my future profession as a teacher I want to be able to offer my pupils varied, discovering and exploring lessons focused on nature. The aim of this study is to throw light upon outdoor teaching, hoping that more people will discover nature as the right place to learn.In my study I have asked these questions:? What is outdoor education?? How can Swedish be taught out of doors?? Why is this method a good complement to the traditional teaching in the classroom?With these questions in wiev I made three qualitative interviews with teachers with different backgrounds. In addition I have planned, taught and evaluated the lesson that is the basis of the result.Outdoor education should be given increasing time in school and be used as a complement to the traditional teaching in the classroom.