Utvärdering av samband mellan skördekartering och markkartering i fält
SkördekarteringMarkkarteringKarteringPrecisionsodlingJordartSkördedataSkördevariationAvkastningSkördekartaMarkkarta
I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp
Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta
till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata.
Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre
förståelse för fältens avkastning och dess potentiella avkastningsförmåga. Utifrån detta
ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och
miljömässigt perspektiv.
En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid
mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om
precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För
skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar
detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering.
Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder,
näringstillgång och jordart.
Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med
befintlig markkartering. Tre fält på gården har valts ut tillsammans med rådgivare,
inspektor och rättare där sedan skördekartering och markkartering granskats visuellt på
dessa.
I resultatet presenteras sambanden mellan markkartering och skördekartering i detta
specifika fall, där sambanden grundas på visuell granskning och analys och bedömning
därutifrån. Här kan man se samband främst mellan lerhalt och skörd, men även mellan
P-AL-tal och K-AL-tal och skörd. Visst samband syns även mellan mullhalt på ett
specifikt skifte.
I diskussionen vägs dessa tidigare nämnda samband mot varandra. Det ifrågasätts vad de
kan bero på och orsaker som vägs in är bl.a. väder, vattentillgång, näringsupptag och
bort- och tillförsel av näring. Utifrån dessa faktorer dras slutsatsen att lerhalten tros ha
stor betydelse för avkastningen.