Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid.Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

The aim of this study is to investigate how different organizations and authorities work and collaborate to make children of mentally ill parents more visible. The question formulations, which are used in our research, are:- How do different organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible and how can this work be improved?- How do laws and guidelines affect the organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible? - Is there any collaboration between the different organizations and authorities concerning work with children of mentally ill parents, and how does that work appear? A qualitative method strategy was chosen to gather an in-depth understanding of the informant?s experiences and to collect descriptive information. Six organizations and authorities were selected from the comprehension that they could be important in giving support and because it is possible for them to pay attention to these children. Interviews were performed by using a half- structured interview guide.

Socialstyrelsen uppger att under perioden 1999-2003, var transportolycksfall den vanligaste typen av olycksfall som ledde till döden bland barn mellan 0-17 år och enligt Vägverket klarar ett barn sig på egen hand i trafiken först vid 11-12 års ålder. Detta borde innebära att barn är mycket utsatta när de vistas i trafiken och personer som kör bil måste vara medvetna om detta.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik inverkar på bilisters egna uppfattningar om hastigheter i trafikområden där barn vistas. Operationaliseringen av erfarenhet av barn och erfarenhet av trafik gjordes genom föräldraskap och ålder. Föräldrar antogs ha mer erfarenhet av barn än icke-föräldrar och äldre (35-46 år) antogs ha mer erfarenhet av trafik än yngre (20-26 år). För att undersöka skillnader mellan dessa grupper genomfördes en förstudie med fokusgrupper följt av en enkätundersökning som huvudstudie.Resultaten visar bland annat att föräldrar uppgav att de normalt sett tenderar att hålla lägre hastigheter än icke-föräldrar i olika trafikmiljöer där barn kan vistas.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populära samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populära musiken från 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna från topplistor från år 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor är ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhäva män i musikvideorna. Resultatet visade även på starka kvinnor. Dels kvinnor som är starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Träning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger många hälsofrämjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hälsorisker utvecklas. Träningsberoende är ett problem som korrelerar med hög träningsmängd och innebär att den drabbade tränar så mycket att den får negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor träningshets i samhället, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön är en faktor som visat sig vara kopplat till en persons träningsvanor. Att undersöka träningsberoende i relation till träningsvanor och självrapporterad uppfattning, beteende och påverkan på sociala medier hos personer som tränar på gym.

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras.

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i så fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig på elva elever i år 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del består av två delar, den första behandlar definitioner av två centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanställer relevant forskning om barns stress.

För en person i kronisk sjukdom präglas livet av flera förändringar. På många sätt innebar kronisk sjukdom ett livslångt tillstånd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det är inte alltid kronisk sjukdom syns från utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förståelse från omvärlden. Ensamhet var något som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0?6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6?12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen.

Bakgrund: Smärta är ett av de största hälsoproblemen i dagens samhälle. Det är en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmåga. Människor med smärta söker ofta förståelse hos omgivningen. Det är viktigt för dem att andra förstår deras svårigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien är att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever omgivningens påverkan på arbetsförmåga.