Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den är inte smittsam. Både män och kvinnor i alla åldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis är okänd. Det kan bero på en ärftlig komponent.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lättillgängliga arena som idag finns för spel, döljer sig även spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstås som ett dolt samhällsproblem då det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebära svåra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohälsa. Syftet med studien har varit att från ett inifrånperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vägar ur ett spelberoende kan se ut.

Uppsatsens syfte är att studera svenska officerares inställning till den militära professionen mot bakgrund av derasuppfattningar om den pågående förändringen av Försvarsmakten. Målsättningen är att undersöka om deras inställning tillprofessionen, i relation till den nuvarande situationen i det svenska försvaret, ligger i linje med vad de anser skall utgöraFörsvarsmaktens kärnverksamhet, roll och uppgift.Inledningsvis introduceras Bengt Abrahamssons teorier rörande militär professionalisering och Samuel P. Huntingtons samtMorris Janowitz synsätt på den militära professionen såsom radikalt respektive pragmatiskt varande. Huvuddelen av detempiriska materialet utgörs av intervjuer av officerare med anknytning till förbandsutbildning vid samtliga vapenslag. Denvetenskapliga metoden har tagit sin utgångspunkt i den hermeneutiska traditionen.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar människan både fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvärld förändras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebär kräver stora förändringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades på och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Bakgrund: Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som inte syns utanpå och saknar kliniska parametrar som bevis för diagnos. Det finns fortfarande sjukvårdspersonal som inte erkänner sjukdomen som en giltig diagnos, vilket försvårar för patienter att uppfattas som trovärdiga. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda hur personer med fibromyalgi upplever bemötandet från sjukvårdspersonal. Metod: Ansatsen var en litteraturstudie och bestod av 10 vetenskapliga artiklar som valdes ut genom sökningar i PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömningen genomfördes med ett kvalitetsbedömningsprotokoll för kvalitativa artiklar.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa marknadsför sig via sociala medier.Till detta syfte har vi arbetat mot tre frågor:Hur använder sig hotellkedjor av sociala medier i sin marknadsföring?Hur ser interaktionerna ut mellan hotell och deras följare via sociala medier?Har storleken på hotellkedjor någon betydelse i sin marknadsföring via sociala medier?Metod: För att komma mer på djupet inom ämnet har vi valt att använda en kvalitativ forskningsmetod samt en observation. Det empiriska material vi samlat för arbetet är från fyra respondenter från fyra hotellkedjor som är insatta och har betydande roller i det vi valt att studera. Alla har vi intervjuat ansikte mot ansikte och observationen är genomförd i form av sammansatt matris.Slutsats: Vi har genom utförda intervjuer och analys identifierat hur små och stora hotell förhåller sig till sociala medier. Utifrån detta har vi även funnit likheter och skillnader mellan stora och små hotellkedjor i sättet hur dessa använder sig av dem sociala medierna som marknadsföringskanaler.

Kvinnor börjar i allt större grad slå sig in på den internationella politiska arenan. En arena som traditionellt endast haft plats för män i svarta kostymer. Att kvinnor tar plats på den internationella politiska arenan har också påverkat utrikesjournalistiken. Fler kvinnor syns i dag på dagspressens utrikessidor än vad det gjordes för 20 år sedan. Men hur framställs de kvinnliga politikerna i medierna när de framträder på en traditionell manlig arena? Genom att undersöka hur två EU-ordföranden, Angela Merkel och Matti Vanhanen, framställdes i textform under tre månader på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets utrikessidor försöker denna uppsats finna svaret på den frågan.Med en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys har artiklar analyserats utifrån ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen handlar om patientjournaler, och om hur de förhåller sig till Patientdatalagens paragraf 13. Enligt patientdatalagen ska patientjournaler vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalerna, och skribenterna bakom, förhåller sig till lagen. Ett annat syfte med uppsatsen är att undersöka patientjournalen som genre. Genreanalysen och Per Ledins definition av genrer utgör uppsatsens teoretiska ram.Materialet för undersökningen är sex stycken journaler från Karolinska sjukhuset (KS).

Denna studie bygger på intervjuer med sex speciallärare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka få syn på hur helhetsperspektiv framträder när speciallärarna beskriver sitt arbete med elevers läs- och skrivutveckling. Frågeställningarna kretsar kring vilka faktorer som påverkar speciallärarnas roll, hur samarbetet mellan lärare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det särskilda stödet samt vilka möjligheter specialläraren har att arbeta med läs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaområden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn på elevers utveckling, Former för samarbete och Speciallärarens roll.  De tre temaområdena valdes för att få en helhetssyn på elevers utveckling, där samarbete med andra pedagoger ses som en förutsättning för att kunna arbeta med en helhetssyn på läs- och skrivutveckling.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.