Arbetet! som! presenteras! i! denna! rapport! utgor! ett! forsok! att! skapa! en! alternativ!lasmetod! pa! smartphones! for! dyslektiker! baserad! pa! RSVP! (Rapid! Serial! Visual!Presentation).!En!introduktion!till!vissa!utvalda!delar!av!forskning!om!dyslexi!ges!for!att!bryggas!over! till! utformningen!av!vad!vi!valt!att!kalla!SSR! C!SelfCpaced,!Serial!Reading.!SSR!utgor!i!korta!drag!de!egenskaper!vi!tror!ar!viktiga!hos!en!variant!av!RSVP!amnad!for!dyslektiker.!Dessa!egenskaper!utgar!fran!att!RSVP!begransar!hur!mycket!text!som!syns!pa! en! gang.! Vi! anser! att! detta! skulle! kunna! hjalpa!med! vissa! underliggande! problem!dyslektiker!lider!av.!!Vi!presenterar!framtagningen!av!en!prototypCapp!som!en!mojlig!tolkning!av!SSR.!For!att!utvardera! prototypen! deltog! fem! dyslektiker! i! ett! forberett! test! samt! efterfoljande!intervju.!Det!huvudsakliga!syftet!var!att!testa!hur!och!om!metoden!fungerade,!inklusive!vad!detta!skulle!sta!och!falla!pa,!samt!vad!testarna!tyckte!om!den.!!Resultaten!indikerar!att!en!version!av!RSVP!endast!visar!ett!ord!gor!det!lite!lattare!for!dyslektiker!att!fokusera!pa!att!avkoda!orden,!men!att!det!blir!svarare!for!dem!att!halla!koll! pa! vilken! funktion! orden! fyller! i! texten.!De! visar! ocksa! pa! komplexiteten!med! att!bestamma! hur! lang! tid! en! del! av! texten! ska! visas.! Avslutningsvis! foreslar! vi! framtida!forskning! for! att! kunna! avgora! om! lasmetoden! faller!pa! var!implementering,! eller! om!det!helt!enkelt!inte!ar!ett!bra!satt!for!dyslektiker!att!lasa!pa.!.

SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen är indelad i tre studievägar där Skolverkets rekommendation är att sfi-studerande med 0?6 års utbildningsbakgrund bör placeras inom studieväg 1, sfi-studerande med 6?12 års utbildningsbakgrund inom studieväg 2 och sfi-studerande med minst 13 års utbildningsbakgrund inom studieväg 3.  Med detta som utgångspunkt har jag jämfört 18 sfi-studerandes resultat på ett läsförståelsetest och ett ordförrådstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det även finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som går att koppla till ordförråd och läsförståelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studieväg 3, lyckas bättre på läsförståelsetestet än de med en lägre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrådet är en viktig nyckel för studieframgång har jag jämfört resultatet på ordförrådstestet med resultatet på läsförståelsetestet för att se hur ordförrådet påverkar läsförståelsen.

Syftet med studien är att utifrån en tidigare självskadande kvinnas egen berättelse om sitt liv undersöka och försöka förstå hur hon upplevde sig själv och sin kropp i samband med självskadebeteendet, samt undersöka hennes yttre sammanhangs betydelse för hennes behov av att skada sig själv. Syftet med studien är också att undersöka sambandet mellan kropp, själ och yttre sammanhang när det gäller hennes självskadebeteende och därmed bidra till ökad förståelse kring problematiken. För att försöka förstå detta har jag i denna kvalitativa undersökning valt att utgå från narrativ metod och en livsberättelse. I analysarbetet har jag haft en induktiv ansats, dvs. jag har utgått ifrån empirin och sökt fruktbara teorier för att förstå empirin.

Syftet med studien är att kartlägga de problem kring barnpornografilagstiftningen som framhålls i mediadebatten efter den s.k. mangadomen. Detta är betydelsefullt att göra därför att uppmärksamheten kring de aktuella paragraferna blossat upp i massmedier och för att diskussioner i massmedier om ett ansett socialt problem ofta får politiska konsekvenser. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilka aktörer syns i debatten kring mangadomen? Vad framhålls som det huvudsakliga sociala problemet i debatten? Vilka orsaker till och konsekvenser av det ansedda sociala problemet framhålls?Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi studerat innehållet i debattartiklar, insändare, ledare och krönikor i svensk press.

Frågeställning:Hur arbetar CreActive för att främja det sociala kapitalet? Hur kan CreActive främja det sociala kapitalet i en kreativ miljö? Hur underlättas mötet mellan människor på CreActive? Finns det förbättringsmöjligheter för att ytterligare främja det sociala kapitalet på CreActive?Syfte:Syftet med studien är att beskriva hur CreActive skapar nytta för sin omgivning. Det kommer även att undersökas kring hur mötet uppstår mellan människor på CreActive som ska främja det sociala kapitalet.Metod:Studien genomfördes med den kvalitativa metoden, eftersom den fångar upp detaljer och information av intervjupersonernas tolkning av verkligheten, det vill säga deras uppfattning, tankar och känslor. Det medför en inblick kring hur CreActive arbetar med mötet mellan människor, för att främja det sociala kapitalet. Empirin består av intervjuer med studenter och anställda.Slutsats:Det framgår att studenter inte känner till CreActive i den utsträckning som CreActive vill.

Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet.

 Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som kännetecknas av diffus värk i hela kroppen utan någon organisk orsak till smärtan. Patienter upplever lidande av smärtan samt på grund av de begränsningar i vardagen som smärtan för med sig. Diagnosen ställs med hjälp av speciella kriterier för fibromyalgi samt patientens subjektiva upplevelser. Sjukdomen är svår att diagnostisera därför kan patienternas situation präglas av oförståelse från omgivningens liksom från vårdpersonalens sida.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplever mötet med vården.Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med en kvalitativ ansats och baserades på 5 intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien kunde två kategorier med tillhörande underkategorier urskiljas.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet.Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp.Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat?Hypoteser:-    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning. -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage.Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Syftet med denna studie är att ta reda på om, och i så fall hur, en eventuell genusordning kan ta sig uttryck i en bestämd till synes könsneutral lek i skolans undervisning i idrott och hälsa, bland elever i årskurs fyra och fem. För att svara på syftet använde vi oss av följande frågeställningar; Uttrycks en hierarkisk genusordning, även i tillsynes könsneutrala lekar i skolämnet idrott och hälsa? Och hur tar den sig i så fall uttryck? För att svara på detta utfördes sju stycken, femtio till sextio minuter långa observationer på fyra sydskånska skolor. Observationerna, i vilka vi i varierande grad agerade deltagande och ickedeltagande, planerades och utfördes under en lektion i idrott och hälsa i vardera grupp: en grupp i årskurs fyra i och sex grupper årskurs fem. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt beskrivs i Yvonne Hirdman samt R.W Connells socialkonstruktivistiska och feministiska tankar om samhällets kulturella genusordning. En ordning där normen är hegemoni där män och maskulinitet är överställda kvinnor och femininitet.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte är att ta reda på hur svenskämnet gestaltas, och hur lärandet som impliceras ska förstås i denna webbaserade undervisning. Den metod jag använt är att med hjälp av teorier från forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen på webbsidan Härnöstudier. Jag har begränsat min undersökning till det material som finns publicerat på nätet. Genom att lägga Svedners svenskämnesteori som ett raster över Härnöstudier har jag kommit fram till att språkträningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen är de ambitioner som dominerar i Härnöstudier.

Kampen om studenterna blir allt hårdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gäller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just välja dem som studieplats. Handelshögskolorna är idag i en kamp där det gäller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola från dess konkurrenter. Konkurrensen är hård, och utbildningarna är oftast av samma kvalité. Ändå finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet.För Handelshögskolan i Karlstad gäller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet.

Papperstidningarnas popularitet har sjunkit i takt med att webbens har ökat. Nyhetsorganisationersåsom tidningar har haft svårt för att anpassa sig till denna förändring och har historiskt sett använtinternet som ett medium för envägskommunikation. De försöker nu slå sig in i sociala nätverk menutnyttjar inte kanalerna till sin fulla potential. Denna studie undersöker vilka nyttor lokaltidningar sermed Facebook och Twitter; två nätverk med samma karaktär men med olika användargrupper. Facebookbygger på personliga relationer medan Twitter bygger på nätverk av gemensamma intressen.En förstudie har genomförts för att undersöka utbredningen av tidningarnas användning av Facebookoch Twitter, och visar att de flesta använder dessa nätverk och att Facebook är vanligast.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan några makroekonomiska faktorer och de svenska storbankernas kreditförluster.  Att hitta indikatorer som kan ge tidiga signaler om kommande bankproblem är av stor vikt inte bara för banker utan för hela samhället. Anledningen är att till skillnad från de flesta andra branscher kan problem i banker störa samhällsviktiga funktioner. De kan få globala spridningseffekter och miljoner arbetstillfällen kan snabbt vara i fara när exempelvis betalningsfunktioner slutar fungera.Uppsatsen fokuserar på den verksamhet som bankerna har i Sverige. Bankernas kvartalsrapporter används som underlag och tidsperioden som ingår i uppsatsen är 2004 till 2014. Det betyder att konsekvenserna av den bankkris som startade i USA 2008 och som fick globala följdeffekter syns i underlagen för uppsatsen.Arbetslöshet, BNP, hushållens förtroende indikator, konsumentpris index och reporäntan är de makroekonomiska faktorer som används i uppsatsen.