PowerPoint och dess utbredda användning i affärspresentationer såväl som i presentationer i stortskapas och hålls idag till stor del utan vetenskaplig grund. En följd av detta är att mångapresentationer upplevs som tråkiga vilket har genererat mycket kritik mot både programvaran i sigsamt hur denna används. Samtidigt finns det en uppenbar medvetenhet om att muntligkommunikation är oerhört viktigt. Idag förväntas man använda sig av ett visuellt hjälpmedel, någotsom också har visat sig öka mottagligheten för information. Med det som bakgrund har vårt syftevarit att hitta kritiska framgångsfaktorer för affärspresentationer till alla dem som utnyttjar det i sittarbete och den forskning som pågår inom området.

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva.

Many workplaces around the world use some kind of presentation software as an aid during presentations. At Westinghouse Fuel Service in Västerås they experienced that they didn´t know how to use this medium to its fullest extent. They wanted to increase awareness of presentation skills with PowerPoint among the employees, to improve their internal and external communication. A desire they are certainly not alone to have in the working life.My research studied how to design guidelines for the use of presentation software, so the users can easily absorb the message and find motivation to use the guidelines. In order to adapt the guidelines to their users, and thus create major opportunities for them to absorb the message, I based my study on the concepts legibility, readability and reading value.

Datormoln, även kallat molnet, är teknik baserad på användande av applikationer och data över Internet. Molnet erbjuder olika typer av tjänster och resurser som t.ex. applikationer och datorkraft. Molntjänster kan underlätta för företag då de kan sänka den annars höga kostnaden för saker som personal, hårdvara, mjukvara och det utrymme detta kräver.Denna rapport kommer svara på frågan ?Vad är moln?? och grundläggande beskriva molnets struktur och funktion, samt olika typer av moln.

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna.

Projektet har berört att ta fram en designlösning för att integrera chatt i kommunikationssystemet Briteback. Detta genom att undersöka vilka funktioner för chatt som är vanligast i befintliga chattsystem. En kravspecifikation för designlösningen har tagits fram genom en konkurrensgenomgång och resulterade efter revidering i fem kategorier med funktioner; direkta meddelanden, privata grupper, kanaler, filer och allmänt. Skisser gjordes för desktopversion och mobilversion, sedan renskrevs designförslagen i programmet PowerPoint. Designförslaget berörde huvudkoncepten direkta meddelanden, privata grupper, kanaler och extern chatt.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint som läromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten av källkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittar kontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olika synpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag som pedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historia från svunnen tid som kräver förklaring inom områden som nyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution. I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 - 18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om samma historia. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik, läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i en jämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källor är starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historien innehåller många teorier och spekulationer. Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaper i källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare och klasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser och mål.

Titel PIM- Snack eller verkstad?En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Författare Maja BjörnellHandledare Jan StridUppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs UniversitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal 41 (exklusive bilagor)Antal ord 16 843Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Metod Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram.Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.

Background: The Waldorf school was founded by Rudolf Steiner during the early nineties in Austria. The pedagogy is established in the antrophosofical sight of humanity, which contains focus on three watchwords when it comes to teaching. These are the will, the feeling and the thought. Purpose: The aim of this study is to investigate how teachers in three Waldorf schools are working during to the curriculum and to bring out the differences and the similarities with the municipal school. This essay is focusing on four themes and theories; artistic learning processes, gender, multimedia and environment.Method: In order to investigate this kind of teaching I choose interviewing as a method, specifically semi structured interviews. Four teachers at three different schools in Stockholm county was interviewed.

AbstractThis thesis was conducted by Jenny Jansson and Maria Madsen, students at the Faculty ofTechnology and Science and the Innovation and Design Engineer programme at KarlstadUniversity, during the spring 2008. The thesis covers 22,5hp for each student. AnnaHolmquist and Chandra Ahlsell at the company FOLKFORM were the ones who requestedthe theis, their company are located at Stora Skuggan in Stockholm. Tutor for this thesis wasLennar Wihk and the examiner was Monika Jakobsson of Karlstad University.The given assignment came from FOLKFORM and the aim for the thesis was to create afurther development of two already existing lamps from an earlier collection at FOLKFORM,?Jaipur? and ?Modern Times?.

BakgrundDen tekniska utrustningen i skolan används här som ett samlingsnamn på verktyg som persondator, dokumentkamera, projektor och smartboard. Att eleverna kan använda denna utrustning finns med som uppnåendemål i den nya läroplanen. Den teoretiska utgångpunkten i min undersökning kommer från litteraturen samt de båda teoretikerna Freinet och Dewey.Det centrala för dem är elevernas praktiska deltagande, vilket återspeglas i begreppetlearning by doing med ursprung hos Dewey.SyfteAtt undersöka hur pedagoger och elever på en utvald skola använder sig av den tekniskautrustningen som de har tillgång till. Detta för att ta reda på om de ekonomiska resurser som satsas på den tekniska utrusningen på skolan ger några positiva resultat på elevernas inlärning.MetodDenna undersökning har gjorts med kvalitativ analys som ansats. Datainsamling har skettmed hjälp av intervjuer av tre pedagoger och sex elever i årskurs 6.