En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel är att de är potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstånd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. Tillståndet definieras av en serumkreatininstegring med mer än 25 procent eller 44 µmol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati står i relation till graden av njurfunktionsnedsättning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjärtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden ? litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ?Nä nu får det räcka!? men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

SAMMANFATTNING Titel:                     Precisionsmarknadsföring - Framtiden ger inte utrymme för gissningar                                                                                                         Författare:                                                                  Karolina Arvidsson och Anna Palmér Handledare:                                                                  Navid Ghannad Nivå:                                                                  Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 Hp. VT 2011 Nyckelord:                     Precisionsmarknadsföring, beslutstöd, dataanalys Problemformulering:                     1. Vad innebär precisionsmarknadsföring?2. Hur används precisionsmarknadsföring i telebranschen i Sverige? Syfte:                     Syftet med uppsatsen var primärt att få ökad förståelse kring vad precisionsmarknadsföring innebär för att sekundärt få ökad förståelse för hur det används inom de två företag i telebranschen som i störst utsträckning använder dataanalys för riktad kommunikation.                                                                 Metod:                     En kvalitativ metodansats med ett deduktivt tillvägagångssätt har använts för att besvara problemformuleringen.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel.

Abstract Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen på och användandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga år. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Detta är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med två förskollärare och två lärare i grundskolan angående deras syn på lek och dess användande i undervisningen. Det övergripande syftet är att försöka ta reda på varför lek används i mindre omfattning i grundskolan jämfört med förskoleklassen.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.? Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning.

Syftet med studien var att undersöka om visualiseringsträning kan minska nivån av upplevd stress hos kampsportare. I studien deltog 27 atleter (16-41 år) som var medlemmar i en utvald kampsportsförening lokaliserad i sydvästra Sverige. Deltagarna randomiserades in i en experimentgrupp och en kontrollgrupp där experimentgruppen erbjöds att vid tre tillfällen delta i visualiseringsträning. Det instrument som tillämpades i denna studie var K10 testet av Kessler et al. (2002) som mäter stressupplevelsen hos individer sett ur ett generellt hälsoperspektiv.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker. De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen..

Skilsmässa är en vanlig samhällsföreteelse idag. Omfattande forskning visar att separationer får genomgripande konsekvenser för berörda familjer och att en rad faktorer påverkar den individuella anpassningsförmågan. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod beskriva upplevelserna av problem och stöd vid skilsmässa i Sverige. Materialinsamlingen skedde genom halvstrukturerade intervjuer med åtta separerade personer. Resultatet tolkades med hjälp av induktiv tematisk analys och knöts till befintliga teoretiska begrepp.

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Fartyg använder sig av stora dieselmotorer för framdrift och för att producera elektricitet ombord. Motorerna samt diverse kringsystem har behov av kylning och till detta används kemikaliebehandlat vatten i ett slutet kylsystem. Vid tömning och läckage från systemet tenderar det kemikaliebehandlade vattnet att hamna med länsvattnet. Länsvattnet genomgår en reningsprocess innan det pumpas överbord. Denna reningsprocess är inte utformad för att avskilja kemikalier och dessa tenderar att hamna i havet.

Denna uppsats redovisar en beskrivande fallstudie som gjordes pa? en svensk ho?gstadieskola och som gick ut pa? att underso?ka vilken plats Wikipedia har pa? ho?gstadiet idag. Fo?r att ta reda pa? det gjordes enka?tunderso?kningar bland elever och la?rare och textanalyser av elevuppsatser. Geografia?mnet anva?ndes som exempel pa? skolans undervisning.