Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att se hur köpbeteendet gestaltar sig i olika situationer. Vi har avgränsat examensarbetet till att belysa två organisationer inom upplevelseindustrin. Gekås i Ullared och Vasaloppet. Vi anser att köpmönstret hos besökarna vid dessa platser skiljer sig från det vardagliga köpmönstret. Vi önskar även att ge förslag på verksamhetsutveckling.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Efter den senaste finansiella krisen har efterfrågan på managementkonsulttjänster växt, vilket kan bero på att många organisationer och verksamheter omstrukturerats och omorganiserats för att öka effektiviteten samt förbättra konkurrenskraften. Samtidigt som efterfrågan har tilltagit har också utbudet av olika konsulttjänster ökat och i kampen om marknadsandelar blir det därmed viktigt att managementkonsultföretagen kan utmärka sig samt verkar förtroendeingivande gentemot Potentiella kunder. Förtroendet kunden känner gentemot tjänsteleverantören kan kopplas till hur pass framgångsrika tjänsteföretaget är på att kommunicera en bild av sig själva som trovärdiga, vilket påverkas av den externa, interna och interaktiva marknadsföringen. Extern marknadsföring kan kopplas till att skapa löften om tjänstens förtjänster, intern marknadsföring kan kopplas till att möjliggöra löftet och interaktiv marknadsföring handlar om att hålla löftet om utställda tjänster. Inom ramen för de tre aktivitetsområden skapa löften (extern), möjligöra löften (internt) samt hålla löften (interaktivt) återfinns flertalet faktorer som kan bidra till att kunden känner förtroende för tjänsteleverantören.

Syfte: Syftet med arbetet är att studera Thysells identitet och image för att identifiera eventuella gap i överensstämmelsen mellan dessa begrepp. Vi vill vidare beskriva hur företaget genom positionering kan föra identitet och image närmare varandra. Detta är en förutsättning för att få nöjda och lojala kunder samt förbättra företagets lönsamhet. Metod: Genom att konstruera en lönsamhetskedja, bestående av begreppen identitet, image, kundnöjdhet, kundlojalitet och lönsamhet, gör vi det teoretiskt troligt att god överensstämmelse mellan identitet och image är en viktig del för att ett företag ska kunna öka sin lönsamhet. Vi applicerar kedjans två första begrepp på fallföretaget Thysells.

Vår studie som utgår från ett företagsperspektiv fokuserar på stormarknadernas agerande vad gäller teknikutnyttjande. Vi analyserar också de främsta orsakerna till självscanningssystemet införande på stormarknaderna och de effekter detta införande haft på stormarknaden, dess kunder, personal och konkurrenter. De empiriska fall som studien grundar sig på är ICA, COOP och Axfood, alla stora aktörer på den svenska detaljhandelnsmarknaden. Projektet har genomförts med en kvalitativ ansats och med intervjuer som datasamlingsmetod. Resultatet visar att företagets agerande varit olika vad gäller införandet av självscanningen.

Biografmarknaden är i dagsläget i en situation där marknadsledaren har en monopolliknande ställning. Detta påverkar i hög grad de mindre biografernas existens då man inte kan konkurrera på samma villkor. Detta i sin tur leder till att biografbesökarna försvinner till de större biograferna med större produktutbud. Mindre biografer måste hitta nya lösningar för att kunna behålla sina kunder på en konkurrensutsatt marknad. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att kunna skapa lojala och återkommande kunder. Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie för att analysera och utvärdera två stora och en liten biograf.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företag samlar in och utnyttjar kundinformation mellan försäljningskanalerna. Men även att utreda motiven bakom att bli en multikanalåterförsäljare samt produkttypens roll i beslutet. En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer har tillämpats, där fyra företag och en expert deltagit. Studien har visat att information om kunden har varit värdefull och har använts emellan handelskanaler för att anpassa butikens sortimentsmix, skapa välgrundade kampanjer och styra kunder till butik. De mindre företagen, sett till omsättning, har haft mer användning av kundinformation vid beslutet att öppna fysiska butiker än de större.

Uppsatsens syfte är att studera hur tre butikschefer och en centrumledare i gallerian Smedjan, Luleå, ser på upplevelsehandel och värdeskapande i butiker. Denna studie är kvalitativ med hermeneutiskt förhållningssätt och abduktiv ansats. För att kunna besvara forskningsfrågan, uppfylla syftet och förstå den empiriska forskningen använde jag mig av en rad olika källor. Jag har intervjuat tre butikschefer i köpcentret Smedjan i Luleå centrum samt centrumledaren för Smedjan.Denna studie har visat att förutom professionellt bemötande från butikspersonal så har det lilla extra, det som kunder upplever är värdeskapande, blivit något som butikschefer också uppmärksammat. Det kan vara kläder som exponeras på nytänkande sätt, en medarbetare som bemött en kund med empati, kunskap och förståelse eller ett överraskningsmoment i butiken som väcker förtjusning hos kunden.

Forskningsfråga: Hur styrs och hanteras kundrelationer av detaljister inom möbel- och heminredningsbranschen beroende på försäljningskanal? Syfte: Ge en djupare förståelse för branschen samt undersöka om det finns skillnader respektive likheter vid relationsbyggande beroende på om detaljisten har en online närvaro eller bedriver multikanalhandel. Metod: Uppsatsen har grundats på en kvalitativ metod. Vår empiriska insamling har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer med experter inom fältet samt personer vid detaljister som verkar inom den valda detaljhandelsbranschen.  Slutsats: Genom analysen har det påvisats att kundrelationer är viktigt för detaljisterna, dock arbetar de i dagsläget inte aktivit med dem. Det framkommer att personalen i den fysiska butiken är relationsbyggande, medan e-handeln är datordrivet och nyhetsbrev är det centrala vid relationsbyggandet.

Stora köpcentrum i utkanter av städer drar till sig innerstadens kunder då de erbjuder lägre priser. Detta ökar pressen på mindre, centralt belägna butiker då de riskerar att konkurreras ut och därmed hotas även utvecklingen av städers centrum. Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl ICA Torgkassen, en mindre centralt belägen daglivarubutik i Uppsala, lyckats med implementeringen av sin unika differentieringsstrategi, och om strategin påverkar kundunderlaget.I det teoretiska avsnittet behandlas olika konkurrensstrategier och teorier för marknadsföring. Vi har valt att kombinera McCarthys modell ?Marknadsföringsmixen? med Philip Kotlers modell ?Differentieringens styrka? i en ny modell för analys.

Factoringbranschen är en snabbväxande bransch som erbjuder många företag nya sätt att finansiera sitt rörelsekapital. Factoringtjänster går ut på att köpa kundfordringar från företag eller att låta företag pantsätta sina kundfordringar mot likvida medel. Factoringbranschen i Sverige, har sedan 90-talet upplevt en enorm tillväxt. Den svenska forskningen på området har dessvärre inte upplevt samma tillväxt. Vi upplevde att den finns en avsaknad av teoretisk kunskap om factoring i Sverige.

Kunders beteende är viktigt att förstå för ett företag som säljer produkter eller tjänster. Då alltmer handel nu sker på Internet finns ett intresse i att utreda hur en kund agerar vid inköp i en webbutik. Då det idag är dyrt att genomföra åtgärder för att attrahera nya kunder är det därför betydande att konsumenter återvänder efter ett första inköp. Syftet med denna studie är att utreda återköpsbeteendet hos kunder som handlar från butiker på Internet. Ett delsyfte är att undersöka om det finns skillnader i studenternas återköpsbeteende mellan Internetföretag och fysiska företag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen samlar in information om kunden och därefter bearbetar informationen. Vi undersöker även om kundinformationen leder till förändringar, för att skapa långsiktiga kundrelationer, samt värva nya kunder för att slutligen bidra till ökad lönsamhet..

Internet är idag en väletablerad kanal för såväl varor som tjänster och denna typ av försäljning ökar hela tiden i popularitet. Anledningarna att människor handlar via Internet istället för i vanliga butiker är att det är billigare samt att det går snabbt och enkelt att jämföra olika återförsäljares priser. En av de branscher där e-handel varit mycket framgångsrik är resebranschen. Den svenska reseindustrin hade totalt 25 MdSEK i omsättning 2005, varav 10 Mdr kom från e-handel. 3 Mdr omsattes av rena nätaktörer.