Bakgrund: Ohälsa ökar idag i Sverige inom flera olika hälsoområden. Sjukdom eller andra hälsorelaterade besvär kan innebära en livsomvälvande situation för många individer. Att uppleva otrygghet och ensamhetskänslor samt avsaknad av stöd och bekräftelse i samband med detta kan bidra till ytterligare ohälsa då vårdpersonalen är påverkade av stress och tidsbrist. Antonovsky betonade vikten av ett salutogent perspektiv för att främja hälsa. Syfte: Att belysa vilka hälsofrämjande effekter hunden har på patienter inom vård och omsorg.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Lag om exploateringssamverkan (ESL) trädde i kraft 1987 och syftet med lagen är bland annat att fastighetsägare i samråd med kommunen ska ha möjlighet att iordningsställa mark och anläggningar för exploatering vid lantmäteriförrättning (Boverket, 2009).Exploateringssamverkan är en användbar metod när behov finns av samverkan i områden med splittrad fastighetsindelning (Proposition 1985/86:2). Vid splittrad fastighetsindelning kan exploateringssamverkan göra det lättare för fastighetsägarna och kommunen att utforma och genomföra en detaljplan utan att vara bundna till fastighetsgränser. Lagstiftningen upplevs komplicerad vilket troligen är en anledning till att ESL endast har använts i fåtalet fall enligt Plan- och byggutredningen (SOU, 2005).  Syftet med arbetet har varit att undersöka processen med exploateringssamverkan och dess möjligheter och begränsningar. Tillämpningen av ESL inom förrättningsförfarandet och kommunikationen mellan de olika aktörerna i exploateringssamverkan har studerats. De metoder som har använts i arbetet är litteraturstudie, fallstudier och intervjuer. De möjligheter som exploateringssamverkan ger enskilda fastighetsägare är att genomföra exploatering tillsammans med andra fastighetsägare och att exploateringssamverkan kan ske oberoende av fastighetsgränser.

Syftet med denna undersökning har varit att underlätta för företaget Re-Load att presentera sin lastpall som produkt för potentiella kunder. Syftet har också varit att stötta Re-Load till att bli licenserad EUR-pall samt att successivt ersätta befintliga lastpallar och långsiktigt exekvera företagets affärsplan. Målet har varit att undersöka produkten avseende lönsamhet, miljöinverkan och hur den påverkade arbetsmiljön. Under-sökningen har genomförts med ett befintligt flöde där produkten använts och utifrån detta kunde en flödesstudie samt en komparativ produktstudie utföras med en alternativ lastpall. Med data hämtat ur detta flöde utfördes en investeringskalkylering, miljöberäkningar, subjektiva intervjuer samt dokumentation.

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energintag och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

Leverförfettning är ett metaboliskt tillstånd som är starkt förknippat med den negativa energibalans som kon befinner sig i vid tiden omkring kalvning. Leverförfettning kan i svåra fall påverka leverns funktioner negativt, öka risken för sjukdomar, minska mjölkproduktionen samt orsaka reproduktionsstörningar. Vid negativ energibalans mobiliseras fettsyror från kons fettvävnad för att täcka upp obalansen mellan energinta g och energiförbrukning. Fettsyrorna transporteras till levern där de oxideras. Om leverns kapacitet för oxidation av fettsyror överskrids förestras fettsyrorna och triglycerider återbildas som sedan kan transporteras ut från levern som very low density-lipoproteins (VLDL).

I en värld med en ständig strävan efter en hållbar utveckling finns det olika tillvägagångssätt för att arbeta mot detta mål. Tillvägagångssätten och rönen utvecklas med jämna mellanrum och i dagsläget är hänsynstagande av ekosystemtjänster aktuellt både internationellt och nationellt. Med ekosystemtjänster menas något som naturen tillhandahåller och som bidrar till människans välfärd. Ekosystemtjänster kan också vara något i naturen som människan är beroende av. De senaste åren pågår ett arbete i Sverige som handlar om att belysa dessa aspekter av ekosystemtjänster samt integrera ett hänsynstagande av dem i både planering och miljöarbete.

Detta dokument är en rapport av ett examensarbete skrivet av Mathias Nohall och Mahmudul Hazra på intuitionen för kommunikation och informationsteknik på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, Sverige. Rapporten presenterar ett projekt där examensarbetarna har utvecklat en webbportal åt Södertörns studentkår, där studenter kan söka efter lägenheter som allmänheten kan hyra ut.Rapporten presenterar en förundersökning, med tillhörande teknisk analys. I denna förundersökning presenteras projektets bakgrund, mål och syfte. Förundersökningen innefattar även teoretiska utredningar där potentiella tekniska lösningar och webbhotell samt projektmetoder presenteras.Projektrapporten går sedan in i utförande kapitlet där examensarbetarna presenterar mer i detalj hur de har gått tillväga. Projektmetoden beskrivs mer utförligt med iterationer, implementeringar samt driftsättning av applikationen till rapport och redovisning av projektet.Sedan presenteras en teknisk analys av ramverket samt hur detta är integrerat med applikationens kod.

Bakgrund: Begreppet corporate governance har på senare tid fått en ökad betydelse i den bolagsrättsliga kontexten. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning så ska företag på reglerade marknader avlägga en bolagsstyrningsrapport bifogad till sin årsredovisning. En stor del av rapporten utgörs av en presentation av bolagets interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Här har företagen möjlighet att stärka sina aktieägares och andra potentiella investerares förtroende för sin verksamhet. Men vad är det som styr hur företagen väljer att framställa och presentera denna information? Enligt institutionell teori så finns det faktorer i ett företags omgivning som påverkar organisationens medlemmars agerande och ett sådant tryck är att styrelseledamöter påverkas av styrelseledamöter i andra företag.

Kandidatprojektet har tagit fram en test- och utvecklingsplattform som underlättar testning och förståelse av komplexa trafiksituationer. En förståelse som kan användas till att lösa så väl dagens som morgondagens trafikproblem. Dessa problem innefattar ökade köbildningar, en stigande olycksfrekvens samt den miljöpåverkan som trafikens koldioxidsutsläpp orsakar. Ett långsiktigt mål för detta projekt är att möjliggöra ett intelligentare och billigare sätt att lösa dessa problem.Specialiserade delsystem som innefattar en trafiksimulator, en kommunikationsnod-simulator, fysiska miniatyrfordon samt en kartklient vilka har integrerats för att skapa en omfattande test- och utvecklingsplattform. Plattformen har kapacitet att återge verklighetstrogna trafiksituationer och ger därför en möjlighet att testa olika lösningar.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Prestationsmätning är ett verktyg som syftar till att mäta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det fastställer och visar på organisationers förmåga att åstadkomma sina mål (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmätning är positivt utifrån flera aspekter, medför det även problem (Eisenkopf 2009). Därmed är det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmätning eventuellt kan innebära.Avhandlingen är en fallstudie som genomförts på uppdrag av Scania, vars mät- och logistikavdelning UTPM i Södertälje övervägde implementering av prestationsmätning och önskade därmed få kännedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsåg studien att framställa verksamhetsspecifika prestationsmått för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmått samt prestationsmätning generellt.Processkartläggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlätta framställningen av prestationsmått (Damelio 2011).

Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad träning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt återhämtningsmål i syfte att återställa kroppens energilager och optimera prestationsförmågan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier främst är avsedda för individer med mycket hög träningsfrekvens har återhämtningsmålet anammats av den allmänna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb återhämtning. Studier kring återhämtningsmålets inverkan och betydelse för den allmänna befolkningen med måttlig träningsfrekvens är i dagsläget bristfälliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthållighetsträningens positiva effekter på fettoxidationen i teorin påverkas negativt av ett återhämtningsmål. Återhämtningsmålets potentiella inverkan på fettoxidationen direkt efter uthållighetsträning bör därför undersökas närmare.

Biobränslen står i dagsläget för 20 % av Sveriges tillförda energi. Användandet av förnyelsebara källor förväntas öka till 50 % år 2020 i enighet med det EU gemensamma 20-20 målen. Balansen mellan förbrukning och tillgång på skogsbränslen beskrivs som ojämnt fördelad över landet. För tätbefolkade regioner i mellersta och södra Sverige råder ett underskott medan den potentiella tillgången återfinns i Norrlands inland. Arbetet syftade till att beskriva 2011 års skogsbränsleflöden för Jämtland med avseende på vad som stannade respektive lämnade länet. Arbetet beräknade även upptagningsområden för Jämtkrafts terminal i Mörsil samt kraftvärmeverk i Lugnvik under tre olika scenarion 1.