Framställning och tillämpning av prestationsmått
för- och nackdelar
Prestationsmätning är ett verktyg som syftar till att mäta hur effektivt organisationer presterar (Verweire & Van Den Berghe 2004). Det fastställer och visar på organisationers förmåga att åstadkomma sina mål (Sinclair & Zairi 1995). Samtidigt som prestationsmätning är positivt utifrån flera aspekter, medför det även problem (Eisenkopf 2009). Därmed är det viktigt att bilda sig en uppfattning om vilka för- och nackdelar som prestationsmätning eventuellt kan innebära.Avhandlingen är en fallstudie som genomförts på uppdrag av Scania, vars mät- och logistikavdelning UTPM i Södertälje övervägde implementering av prestationsmätning och önskade därmed få kännedom om vilka för- och nackdelar det eventuellt kunde medföra. I och med det avsåg studien att framställa verksamhetsspecifika prestationsmått för avdelningen och reflektera kring potentiella för- och nackdelar med anknytning till respektive prestationsmått samt prestationsmätning generellt.Processkartläggning av UTPMs processer utfördes i syftet att underlätta framställningen av prestationsmått (Damelio 2011). Vidare användes Cedergrens (2011) modell som anger hur prestationsmått utformas steg för steg. För att skildra respektive prestationsmåtts väsentlighet och användning tillämpades Parmenters (2010) klassificering av prestationsmått. Slutligen tillämpades balanced scorecard som verktyg för avstämning mot att det utformats prestationsmått med hänsyn till olika perspektiv; samt för att beskriva prestationsmåttens orsakskedja (Kaplan & Norton 1999).Totalt sett framställdes 27 verksamhetsspecifika prestationsmått. Varav 12 styck ansågs vara väsentligast för UTPM. Beroende på prestationsmåttet i fråga var för- och nackdelarna olika, det vill säga; olika prestationsmått innebar olika för- och nackdelar. Prestationsmätningens generella för- och nackdelar identifierades och slutsatsen blev att beroende på i vilket sammanhang prestationsmätningen tillämpas, blir för- och nackdelarna olika.