The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

I Sverige är ca två tredjedelar av alla vuxna måttligt fysiskt aktiva en halvtimme per dag.Trots ökade motionsvanor lever vi idag ett allt mer stillasittande liv som bland annat bidragittill försämrad folkhälsa. Eftersom studier visat att fysisk aktivitet påverkar den psykiskahälsan positivt, och reducerar stress, har vi valt att undersöka hur människors inställning och motivation till fysisk aktivitet påverkar detta samband. Syftet är att undersöka hur inställningoch motivation till fysisk aktivitet är relaterat till upplevd stressnivå hos administrativ personal. Undersökningen är gjord med kvantitativ metod där 177 anställda i tre skånskakommuner svarat på en elektronisk enkät, med en svarsfrekvens på ca 54 procent. Avresultatet framkom att 61 procent av deltagarna tränade minst några gånger i veckan, ochatt 11 procent aldrig tränade.

Stress ? ett växande fenomen i ett samhälle som står i ständig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vårt nutida samhälle ökar även stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för såväl individen som för samhället. Dessa forskare menar att problematiken gällande stress ökar i samhället och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till ämnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, så ökar även kraven på individen, som stundtals kan ha svårt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus på våra viktigaste samhällsmedborgare: Skolans elever, vår framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkäter (med viss kvalitativ karaktär) har använts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever på en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara på frågor relaterat till stress.

Stressrelaterad sjuklighet och i dess värsta form utbrändhet, är resultatet av att företagen inte kan hantera den oro som finns och på kort tid har detta vuxit till en folksjukdom. Förutom det mänskliga lidande som stressjukdomarna medför, är deras konsekvenser förödande för samhällsekonomin och företagen. Fenomenet stress kan delvis ses som en reaktion på samhället. Att så många i samhället lider av stress kan tolkas som att man inte riktigt hänger med i de förändringar som skett och vi vet inte riktigt hur stressen skall bemötas. En ökad förståelse och kunskap om hur man underlättar och hjälper varandra i en pressad miljö kan minska risken för att fler individer utsätts för skadlig stress.

Syftet med det här arbetet är att undersöka barn och stress i förskolan. Vi har inriktat oss på att se hur strukturen i förskolan påverkar barns stress. Det intresserar oss att se om man kan undersöka om barn i förskolan är stressade och ifall det har någon koppling till hur förskolan struktureras upp. En undersökning om hur förskolan är organiserad när det kommer till miljö, aktiviteter, hur uppdelningen av barn och personal ser ut samt hur dagarna planeras upp i förskolan kommer även att presenteras. Vi har med hjälp av observationer på fyra förskolor samt intervjuer med fyra förskollärare försökt undersöka hur förskolans struktur ser ut och hur den påverkar barnen.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapaupplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om enprocedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ettexperiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade somvanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågickunder 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet,efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer.

Stress and time pressure is more present in todays labor markets. In financial markets a securities broker is forced to take decisions on investments under high cognitive load and under extreme time pressure. The research of decision under risk gained new ground with the development of the prospect theory and gave us new insights to the decision making of men. Prospect theory has shown that people are risk seekers when dealing with loss decisions and risk avert when dealing with profit decisions. The value function are defined over gains and losses.

In this multistudy the aim was to measure the effect of mindfulness and yoga in negative stress. Is it possible for yoga and mindfulness to increase awareness and acceptance to inner and outher circumstances? Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) has shown good results in how to cope with negative stress and how to stay calm in a stressful envirorment. The qualitative study where Visby Yoga Center and Stockholm Yoga Shakti attended in a survey. Correlation showed no relationship between stress and mindfulness and no significant value, n=20, Cohens d=0,16.

Ordet stress har i dagens samhälle många olika betydelser och kan användas till att beskriva många olika tillstånd, både negativa och positiva, genom denna uppsats kan man se att stressen i samhället har ökat och även att den har krypigt neråt i åldrarna. Detta har resulterat i att antalet elever som lider av oro, ångest, magont, huvudvärk, trötthet, yrsel m.m. har mer än fördubblats. Dessa ohälsosamma tillstånd är ett resultat av vårt samhälle, alltså ett resultat av långvarig eller negativ stress. Genom denna uppetats kommer även frågan om hjälp och återhämtning att behandlas, vilken hjälp kan de elever få som lider av stress och vad innebär återhämtning och varför är den så viktig för att vi ska må bra.Syftet med denna uppsats är alltså att ta reda på vad det är med skolan som gör att eleverna känner sig stressade och även vilken hjälp skolan erbjuder de elever som lider av stress.

In the digitized world many organizations experience a large flow of information. To sort and manage all the information can be difficult. Individuals may experience a phenomenon called ?Information Overload?, due to the fact that the information flow is too extensive. There are various reasons why individuals are affected by this phenomenon.

Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga forskningsfronten och sammanställa arbetsterapeutiska interventioner och kvinnors erfarenheter av stress-relaterad ohälsa i arbetsför ålder. Datainsamlingen genomfördes genom en systematisk litteratursökning i databaser via Luleå universitetsbibliotek samt sekundära sökningar. Artiklarna kvalitetsgranskades och bevisvärde bedömdes. Resultatet grundades på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna analyserades och redovisades utifrån en arbetsterapeutisk teoretisk modell för att tydliggöra hur interventioner och erfarenheter påverkar människans aktivitet och aktivitetsutförande utifrån viljekraft, vanebildning, utförandekapacitet samt miljön.

Syftet var att undersöka vad som framkallade upplevelser av stress hos sjuksköterskor inom kommunal äldrevård samt att belysa hur sjuksköterskorna gjorde för att hantera dessa situationer. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade egna krav som inte kunde motsvaras och att verksamheten stundtals inte gav förutsättningar för sjuksköterskorna att utföra ett bra omvårdnadsarbete. Vårdpersonal och anhöriga ställde ibland högre krav än vad sjuksköterskorna kunde motsvara vilket kunde leda till en känsla av frustration.