Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

Syftet med undersökningen är att förstå hur provet som examination ute i ?skolverkligheten? påverkar eleverna och undervisningen. Fokus är framförallt på historieämnet i grundskolan (högstadiet). Inriktningen är på provets påverkan på elevernas upplevelse av stress, självkänsla, motivation, kunskapssyn samt historiesyn. Metoden är kombinerat kvalitativ (gruppintervju och elevdagböcker) och kvantitativ (enkät och analys av elevkonstruerade prov).

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Att ha aktivitetsbalans är en fördel för att uppleva hälsa och förebygga stress. Tidigare forskning tyder på att de finns många outforskade samband mellan dessa faktorer. Syftet med denna studie var att undersöka aktivitetsbalans, hälsa och stress hos yrkesverksamma individer samt sambanden mellan dessa variabler. Syftet var vidare att jämföra dessa variablers samband hos kvinnor respektive män samt hos de som har hemmaboende barn respektive de som ej har hemmaboende barn. Urvalsgruppen bestod av 300 individer, varav 250 var kvinnor och 50 män, 135 hade hemmaboende barn och 162 hade inte hemmaboende barn.

Studien undersöker huruvida människor minns tidigare stressrelaterade händelser utifrån vilken affektiv personlighetsgrupp de tillhör. Även den möjliga inverkan av kön och ålder studeras. Studien bygger på en dagbokstudie (MacDonald, et.al, 2009) innehållande 72 deltagare som under 28 dagar fyllt i en enkät innehållande frågor om upplevelsen av stress och därefter skattat minnet av den upplevda stressen under perioden. Hypotesen är att det kommer finnas skillnader mellan de affektiva grupperna, det kommer inte finnas några skillnader mellan könen, och ålder kommer inte att påverka. Resultatet visar på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan de affektiva grupperna, könen, eller ålder.

En stor del av en individs liv består av arbete och fritid. Ett konstaterade är att arbete och lärande handlar om att utveckla copingstrategier som individen behöver för att framgångsrikt kunna hantera och följa den växande förändringen i samhället som kan förebygga faror för ohälsa i individens arbetslivs- samt fritidsmiljö och stärka individernas balans mot de situationer som kan uppstå i den livsmiljön de befinner sig i. Studiens syfte var att undersöka om människor upplevde stress på fritiden och arbetet och i så fall om det påverkade arbetsprestationen samt om det är fritiden eller arbetet som upplevdes skapa stress. Ville även identifiera vilka copingstrategier som kunde optimera balansen för den enskilda individen och på så sätt stärka individens arbetsprestation. Metoden är enkätstudie.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lärande hos barnet. Den negativa stressen påverkar barnets utveckling och lärande negativt. Det kan visa sig på förskolan genom att barnet är trött, okoncentrerat, har magsmärtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress.

Kronisk stress har visats kunna påverka immunförsvaret negativt och således kan den öka känsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. på semestern. Hundratvå lärare och sextionio andra yrkesmän/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkät om upplevd stress och hälsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens på loven.

Flexibelt arbete blir ett alltmer vanligt sätt att arbeta. Tekniken gör det allt svårare att urskilja gränserna mellan privat- och arbetsliv. Därför blir det intressant att undersöka om flexibelt arbetet har någon relation till privatlivet samt om stress har något samband till flexibelt arbete och privatliv. En enkätstudie genomfördes på två organisationer, undersökningen innehöll 136 deltagare varav 78 kvinnor. Enkäten innehöll frågor om stress, privatliv och flexibelt arbete.

Bakgrund: Moralisk stress innebär att en individ innehar vetskap om vad för arbetsuppgifter som bör utföras, men handlingen kan inte utföras då hinder uppstår i situationen. Individen upplever en psykologisk obalans och den moraliska stressupplevelsen kan leda till komplikationer för patienter. Biverkningar av moralisk stress är exempelvis frustration, ledsamhet och utbrändhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress.Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie och bygger på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamling har gjorts via databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Vid analysen av insamlad data framkom tre huvudkategorier: 1.

Kumulativ stress kan påverka soldater vid en utlandsmission. Denna stress orsakas av små vardagliga händelser och tjänstgöringsrelaterade händelser under en mission. Syftet med denna uppsats är att fåen fördjupad förståelse av hur en stressad gruppchef påverkar sin grupp i en komplex miljö som i den typ av missioner som för närvarande genomförs i Afghanistan. Uppsatsen undersöker hur kumulativ stress har påverkat gruppchefer och deras förmåga att leda gruppen samt hur stressen som gruppchefen utsatts för har påverkat gruppen. Undersökningen baseras på intervjuer av informanter som varit på utlandsmission i Afghanistan och de beskriver sin gruppchef och händelser som skedde under deras tid på mission.

Title: How to manage stress seen from a leadership perspective Authors: Lina Jonsson, Kristian Olsson, Mattias Olsson, Shabnam Tahajjod Supervisor: Marie Aurell Department: Department of Business Administration, IEM Course: Bachelor thesis in Business Administration, FEC 007 Question of issue: How can we understand stress managing at a workplace seen from a leadership perspective? Method: We have chosen a qualitative method for our thesis with inter-views as qualitative data collection. The interviews had a low grade of standardization. Result: On the basis of our question of issue we have drawn the con-clusion that it is important to create comfort at the workplace, that there are a safety and a feeling of handle the work tasks and that there is a plentiful information flow between managers and employees to manage to handle the workplace stress situa-tion..

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Stress hör till vårdpersonalens vardag och talangen att hantera stress är en lämplig egenskap för ett bra vårdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utländska läkare upplever stress på arbetsplasten i sammanhang med språkbarriärer, kommunikationssvårigheter och kulturskillnader samt hur dessa svårigheter påverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades läkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dålig kommunikation och okunskap från patienter och kollegor hade en negativ påverkan på stressnivån i arbetet. Medan otillräckliga språkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade även att socialt stöd och hjälp från kollegor och ansvariga chefer saknades vilket påverkade informanternas privatliv i form av försämrat självförtroende och minskad energi under ledig tid.