I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

Bekgrund: Tidigare studier visar att preoperativ information är viktigt för patienterna. Via informationen reduceras ångest och oro. Studierna har tagit upp vad patienterna vill ha med i sin information och hur vårdaren ska ge informationen. Ingen av studierna har med djupare förståelse beskrivit hur patienterna upplever den preoperativa informationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa informationens betydelse ur patientens perspektiv i den preoperativa vården.

Bakgrund: Kunskaperna om smärta och fysiologin runt smärtan har ökat väsentligt under åren. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smärta och smärtbehandling får flera patienter ännu samma oförändrad och otillräcklig smärtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta. Metod: Litteraturstudien baseras på sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

ABSTRACT Title: Salesmen & Compensations - A qualitative study regarding salespeoplesexperiences with different compensation plans. Authors: Milenko Bijelic & Robin Heimberger Supervisor: Lars-Johan A?ge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 - JuneAim: The aim of this study is to examine how salespeople respond to a fixed compensation plan versus a compensation plan based on a variable pay and how the implementation of these compensation plans can affect sales peoples? emotions and motivation.Method: For this study, a qualitative method has been used. Data for the study has been collected through semi-structured interviews and the empirical data has been presented and analyzed using the well-grounded theory.Result & the contribution of the thesis: The result of this study shows that there are differences in how the compensation plans tend to affect salespeople regarding an number of different factors. The study contributes with a greater understanding about how compensation plans affect salespeople.Suggestions for future research: For future research we suggest a quantitative study with the same aim as we have used for this study so that a generalizable understanding about sales peoples? experiences with different compensation plans can be conducted.Key words: Compensation plans, motivation, stress, variable pay, fixed pay .

Microsoft Word - Ungdomssexualitet on- och offline.docxInternet a?r en relativt ny arena fo?r ungdomar och kunskap saknas fortfarande om hur ungdomars beteende i denna nya miljo? ha?nger samman med vad de go?r i traditionella miljo?er. Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka ungdomars sexuella aktiviteter online respektive offline. Materialet som analyserats kommer fra?n de tva? fo?rsta insamlingstillfa?llena i en trea?rig pa?ga?ende longitudinell underso?kning i Va?stra Go?taland.

Att lindra smärta är en av allmänsjuksköterskans stora arbetsuppgifter och smärta som ett fenomen är något som varje person upplever individuellt. Därmed blir det en svår utmaning för vårdpersonal att behandla den enskilde patienten på bästa sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka smärtlindringsmetoder och läkemedel som används postoperativt vid bukoperation, samt vilken omvårdnad allmänsjuksköterskan utför vid smärta. Vidare var syftet även att belysa patientens förväntningar och erfarenheter av smärta. Tio vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.