Kanturgrävning är en förstärkningsmetod som används för att förstärka vägar med skador på endast en sida av vägen. Då endast den skadade sidan förstärks är åtgången på material och arbete mindre, detta gör det möjligt att spara pengar jämfört med en traditionell urgrävning av hela vägen. Detta examensarbete initierades av Vägverket och syftar till att utreda varför kanturgrävningar har skiftande resultat. Målet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar resultatet vid förstärkning med kanturgrävning samt ge förslag och rekommendationer inför användandet av kanturgrävning. Som underlag för detta arbete genomfördes inventering och provtagning på 6 objekt i närheten av Luleå.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

Syftet med denna studie är dels att jämföra användningen av allmänspråkliga ochfackspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya målgruppen då man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmänspråkliga namn på både engelska och svenska. Av jämförelsen framgår det attproblem som kan uppstå beror dels på de latinbaserade termernas status, dels på renaöversättningsproblem, såsom falska vänner. Exempelvis är löparknä och runnersknee inte överhuvudtaget besläktade skador, medan däremot hälsporre och heelspurär relaterade till varandra, även om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, då två av dem ärbaserade på amerikanska studier och den tredje är en fristående artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva när man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jämförelserna på att typ av artikel, informationsgradoch relevans är de faktorer som spelat in vid översättningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats på studier verkar i högre grad ha behållit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i fråga, tycksdra mer åt det allmänspråkliga hållet..

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs.

Detta är ett 10 poängs arbete på C-nivå inom ämnet teknologi. Arbetet är skrivet inom institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Syftet med arbetet är att undersöka vilka skador som kan uppkomma på betongdammar när vatten och betong står i kontakt med varandra. Målet med arbetet är att uppmärksamma betong som material vid anläggning av trädgårdsdammar. Arbetet inleds med en litteraturstudie där betong som material beskrivs, dess uppbyggnad och sammansättning av vatten, cement, ballast och tillsatsmedel. Därefter beskrivs de för betong vanligaste skadorna vilka är frostskador, armeringskorrosion (rostsprängning), kemiska angrepp och sulfat angrepp. Därefter genomförs tre intervjuer med personer som projekterar och sköter betongdammar i offentlig miljö för att undersöka deras erfarenhet av betongdammar.

Bakgrund: De flesta inomhusbadanläggningar är idag 30-60 år gamla och många anläggningar har stora problem med skador på både byggnader och bassänger. Skadorna är ofta så pass allvarliga att det inte längre är lönsamt att renovera utan på många platser planerar man att bygga nya bad. För att undvika framtida problem är det viktigt att dra lärdom av vilka skador och problem som har inträffat samt hur man vid nybyggnation och renovering ska kunna undvika dem. Vid byggande av dagens inomhusbadanläggningar tillämpas främst tidigare branscherfarenheter. Det faktum att så stora brister och omfattande problem förekommer, tyder på att kunskapen är otillräcklig.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanläggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mängd olika varianter av varje modell. I dagsläget är produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvär eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. Således blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har på Volvo Personvagnars slutmonteringsanläggning i Torslanda utvecklat en beräkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (Beräknings Modell Ergonomi). Problemet består i att utvärdera validiteten hos BME utifrån ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill säga huruvida kostnader relaterade till sjukfrånvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsättning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjälp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förändrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband ställas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, tejpning och ortoser.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka skador i förhållande till de skydd som finns bland licensierade förare inom motorsporten enduro samt en jämförelse med skicross, fälttävlan och snowboardåkning Frågeställningarna var:Vilka är de vanligaste skadorna inom enduro mellan åren 2007- 2010? Vilka skydd användes vid det tillfället då skadan uppkom? Hur ser det ut i andra idrotter gällande skador och skydd inom sporterna skicross, fälttävlan och snowboardåkning? MetodStudien genomfördes på tre aktiva förare inom motorsporten enduro, könsfördelningen var en kvinna och två män (19-52år). En kvalitativ intervju genomfördes med varje deltagare. Intervjuerna varade mellan 45-50 minuter. Frågorna ställdes utifrån arbetets frågeställningar, gällande skydd och skador.

Styrketräning bland barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Elefanter är och har varit mycket hotade genom tiderna men har börjat öka i antal på grund av kontroll av tjuvskytte, förbud av elfenbensförsäljning, samt en förändring av såväl mänsklig utbredning samt regn mönster, och flera nationalparker upplever nu ökade skador på grund av rikliga elefantpopulationer, det så kallade elefantproblemet. Det finns sen 30 år tillbaka rapporter från östra och södra Afrika om minskning av Acacier och andra kapellträd på grund av elefantbetning. Några av dessa skador kan till och med leda till lokal utrotning av vissa arter. På grund av detta finns det en konflikt inom bevarandeprogram mellan att bevara livskraftiga elefantpopulationer och bevara den biologiska mångfalden i växtriket. Syftet med denna studie var att se om det fanns något problem med elefanter i Masai Mara Nationalreservat, Kenya, genom att göra en beteendestudie om deras matvanor och jämföra skador på de två träden Acacia gerrardii och Balanites aegyptiaca.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Många musiker drabbas av skador på grund av sitt spelande, och många redan under sin utbildningstid. Skulle man som lärare, genom att tänka skadeförebyggande redan från början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur tre lärare ser på att införa skadeförebyggande åtgärder på nybörjarnivå och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag själv ska bli tvärflöjtslärare inriktade jag mig på just tvärflöjtslärare, men det mesta som sägs är allmänt och kan appliceras på vilket instrument som helst. Att tänka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del är psykiskt därför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frågor.