Bakgrund: En bra bedömning av smärta postoperativt är en förutsättning för en adekvat smärtlindring. För att kunna se och förstå patientens problem krävs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smärta underskattas postoperativt, därför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smärtbedömning går till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. Frågeställningarna var: Hur går sjuksköterskan till väga för att bedöma postoperativ smärta? Vad påverkar sjuksköterskan vid smärtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde på vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

BakgrundGod va?rdhygien kan reducera antalet va?rdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper ga?r det med enkla medel att iaktta de fo?rha?llningsregler som a?r no?dva?ndiga fo?r att sa?kersta?lla en god va?rdhygien. A?nda? fo?ljs ofta inte hygienrutiner.SyfteAtt belysa vilka faktorer som underla?ttar att va?rdpersonal pa? va?rdavdelningar pa? sjukhus fo?ljer basala hygienrutiner.MetodStudiens design a?r en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes fo?r att utforska det aktuella kunskapsla?get inom omra?det.

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem, patienter i utvecklingsländer är speciellt utsatta på grund av att många sjukhus har begränsade resurser. Därför kom idén upp att göra en studie som belyser hur sjuksköterskor hanterar handhygien med avseende att förebygga vårdrelaterade infektioner på Bulongwa Lutheran Hospital i Tanzania. Data samlades in genom en observationsstudie som varade i fyra dagar. Anteckningar från observationen skrevs ner i löpande text och analyserades genom en detaljerad innehållsanalys. I analysen växte ett antal kategorier fram, vilka resulterade i fyra övergripande teman: tvättmöjligheter, handtvätt, handskanvändning och övriga hygienaspekter.

Introduktion/Bakgrund För att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner är det viktigt med en hög nivå av följsamhet till hygienrutiner hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns bara en begränsad mängd forskning på ämnet utförd i Vietnam. Vårdrelaterade infektioner är både kostsamt för samhället och skapar ett stort lidande för de drabbade patienterna.SyfteSyftet är att initiera ett förbättringsarbete inom ämnet vårdhygien genom att observera hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner på två avdelningar på National Hospital of Pediatrics i Hanoi, Vietnam. Ett övergripande mål är att observationerna leder till att ämnet uppmärksammas av personalen som då kan bli mer medvetna om deras följsamhet till riktlinjernaMetodStudien genomfördes på två sjukhusavdelningar med hjälp av en kvantitativ observationsmetod. Personalens följsamhet till hygienrutiner noterades på ett observationsblad.

I vår framtida yrkesprofession läggs stor vikt på de hygieniska aspekterna, där operationsklädernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebärande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssåret är en förutsättning för ett professionellt vårdande.Syftet är att utifrån vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklädseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebärande partiklar vid infektionskänslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare är vårt syfte att ta reda på vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i västra Sverige, vilar på.Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig på en ortopedklinik i västra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och på Internet. Flemming (1998) har använts för formulering av syfte och problemformulering.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernäring hos äldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan användas för att förebygga undernäring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernäring postoperativt hos höftopererade äldre patienter var att inte kunna äta, aptitlöshet, bristande kommunikation och låg compliance.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste förekommande komplikationerna inom svensk sjukvård. Den drastiska ökningen av multiresistenta bakterier ökar sannolikheten för att insjukna i en multiresistent vårdrelaterad infektion och aktualiserar därmed problemet med den bristande följsamheten till handhygien. För att lyckas med att minska vårdrelaterade infektioner krävs en optimal följsamhet till handhygien, då handhygien anses vara det i särklass effektivaste sättet att förhindra smittspridning. Forskning pekar dock i motsatt riktning och visar en genomsnittlig följsamhet på 40 procent. En litteraturstudie utfördes med syfte att utifrån the Theory of Planned Behaviour belysa de faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till handhygien.

En god handhygien är en av de viktigaste faktorerna för att förebygga vårdrelaterade infektioner som senare kan orsaka onödigt lidande hos patienten. För patienten innebär detta försenat tillfrisknande och en förlängd vårdtid. Drygt 10 % av patienterna på Sveriges sjukhus drabbas av vårdrelaterade infektioner och kostnaderna för samhället uppskattades bli 3,7 miljarder kronor under år 2009. Flera studier har tidigare belyst hur viktigt det är med en god handhygien i omvårdnadsarbetet och vilka faktorer som påverkar hygienrutinerna. Syftet blev därför att undersöka sjuksköterskors följsamhet av hygienrutiner vid handtvätt, handdesinfektion samt hur väl användandet av handskar i olika vård- och omvårdnadssituationer efterföljs.

Bakgrund: Här presenteras rökningens påverkan samt allmän kännedom om tobak, vilka risker som förekommer inför operation samt operationssår. Hur patienten bör sköta om sitt operationssår för att hindra uppkomst av infektioner. Sårläkningsprocessen beskrivs och är en betydande punkt för patientens hälsotillstånd. Sjuksköterskans roll redogörs samt problemformulering om hur litteraturstudien valda ämne. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva tobaksrökningens påverkan på sårläkning av operationssår.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 ? 2006 och skrivna på svenska eller engelska.

Staphylococcus aureus är en bakterie vanligt förekommande i näsa och på hud hos människor och djur. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har förvärvat resistens mot ?-laktamantibiotika och har länge varit en nosokomial patogen humant. På senare år har infektioner orsakade av MRSA börjat uppträda mer frekvent i samhället och även setts kolonisera och infektera djur. Problematiken kring MRSA hos djuren har framförallt varit sårinfektioner, men även som orsak till kolonisation hos människor i kontakt med dem.