Vid studioinspelning av pop- och rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det går att klippa i spåren, skapa loopar, lägga på instrumentspår i efterhand, lägga på effekter och mycket mer. Ett låtarrangemang kan lika gärna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik när musiken sedan ska framföras på konsert. Vad gör man till exempel när en låt spelats in med åtta pålagda gitarrspår i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist när den sedan ska framföras vid konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översättningsprocessen? när studioinspelad musik arrangeras för livekonsert.

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

?Hur upplevelseproduktion kan användas som ett metodologiskt hjälpmedel för att stimulera kreativitet inom det pedagogiska rummets väggar? är en litteraturstudie som gjorts i samband med min examination på institutionen för Musik och Media vid Luleå tekniska universitet. Uppsatsen beskriver upplevelser, upplevelseindustrin och aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid utbildningen. Uppsatsens syfte är att ge en bred överblick av förutsättningarna för kreativitet. Jag kommer också studera vilka metodologiska tillvägagångssätt forskningen beskriver som kreativa verktyg.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra graden av smärta och illamående hos två patientgrupper inom ortopedi som smärtlindrades med tablett Dolcontin/Depolan/Morfin eller tablett Oxycontin/Oxynorm postoperativt dag 0, 1 och 2. Syftet var även att undersöka vilka riskfaktorer enligt Apfel Risk Score som kan påverka grad av illamående samt att undersöka om en korrelation fanns mellan preoperativ information och incidensen av postoperativt illamående och kräkning (PONV).Metod: En komparativ studie med kvantitativ ansats. Data samlades in genom två olika enkäter, varav en enkät fylldes i av patienterna och en enkät av sjuksköterskorna. 48 patienter inkluderades i studien, 24 per substans. Både kvinnor och män som genomgått elektiva knä- eller höftarteroplastikoperationer deltog i studien och de var mellan 31-77 år.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

BakgrundMusikhistorien är på inga sätt opåverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhället. Den är en väsentlig del av olika tidsepokernas rådande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklärare använda sig av musik skriven av män, framförd av män och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och räkna med att han når fram till alla elever? Lämnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevärld, livsåskådning eller värdegrund.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA-patienter) uppstår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan förbättra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk påverkan, försämrad sårläkning eller förvirring med ångesttillstånd. Dessa i sig kan leda till förlängd vårdtid. Det är sjuksköterskans uppgift att upptäcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvårdnadsåtgärder.Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. Begränsningar gjordes till åren 2003?2013 då en sökning begränsad på fem år gav för lite utfall.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.