Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiker ser pÄ begrepp som ljudnivÄ, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien Àr sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs pÄ sex kvalitativa intervjuer och Àr avgrÀnsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka Àr baserade pÄ trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan pÄ det ljud och den ljudnivÄ som uppnÄs vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn pÄ relationen mellan ljudnivÄer och musikupplevelse.

Titel Stimulerande lÀsning? - en studie om musikskaparnas syn pÄ Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsÀttares internationella musikbyrÄ)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-kÀnsla?, samtidigt som det ocksÄförmedlar en positiv bild av Stim. InnehÄllsmÀssigt Àr dÀremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmÀnt inriktat pÄ musik och tappat fokus pÄmusikskapande och upphovsrÀtt, vilket gör att tidningen inte kÀnns ÀndamÄlsenlig. Musikskaparna efterfrÄgar en djuparejournalistik som riktar in sig mer pÄ just musikskapande och upphovsrÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

DennauppsatsÀrallmÀnochoffentlighandling.FörfattarenharupphovsrÀttenochuppsatsenfÄrintebegagnasannatÀnförenskiltbrukutanförfattarenstillstÄnd..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

ABSTRAKTVid kataraktkirurgi Àr det viktigt att med stor noggrannhet kunna berÀkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingÄtt i denna studie.Syfte: Att jÀmföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt nÀr man jÀmför den berÀknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns nÄgon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallÀngd.Metod: Data frÄn 81 ögon erhölls frÄn ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmÀtta med IOLMaster och hade genomgÄtt fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulÀra lins som anvÀndes var Alcons Acrysof SN60WF. Data frÄn biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och berÀknad postoperativ refraktion jÀmfördes sedan med verklig.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och synliggöra nÄgra olika sÀtt att se pÄ musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, pÄ olika sÀtt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn pÄ konstbegreppet, pÄ musik i förhÄllande till detta begrepp samt pÄ deras eget skapande. Resultaten visar pÄ fem individuella synsÀtt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsÀtt varierar mellan de olika frÄgeomrÄdena och nÄgra generaliserbara slutsatser gÄr inte att dra, vilket inte heller har varit mÄlet med undersökningen.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Oro Àr en av faktorerna att ta hÀnsyn till nÀr mÀnniskor ska genomgÄ en operation. Oro kan orsaka stort lidande och Àven ha betydelse för resultatet med operationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kunde minska oro hos patienter som ska genomgÄ kirurgi. I studien ingick 15 stycken artiklar som belyste omvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska patientens oro. Analysen gjordes med en manifest innehÄllsanalys.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Fetma Àr ett ökande problem och bariatrisk kirurgi blir allt vanligare. Bariatrisk kirurgi Àr ett effektivt sÀtt för snabb och hÄllbar viktnedgÄng och minskar fetmarelaterade sjukdomar. Vissa patienter gÄr dock efter en tid upp i vikt igen och dÄ har sjuksköterskan en roll att motivera patienterna som genomgÄtt en operation till att uppnÄ en tillfredstÀllande viktnedgÄng. Syftet med denna litteraturstudie var att genom en sammanstÀllning av metoder som visat sig vara effektiva för viktnedgÄng efter bariatrisk kirurgi ge allmÀnsjuksköterskor kunskap för att pÄ bÀsta sÀtt motivera, hjÀlpa och stödja patienter som genomgÄtt ett bariatriskt ingrepp att uppnÄ en tillfredstÀllande viktnedgÄng. Den metod som anvÀndes var artikelsökning i PubMed och Cinahl dÀr elva artiklar valdes.

NÀr jag började min utbildning till rockmusiker hÀr pÄ PiteÄ Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara vÀxt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit mÄnga om att fÄ göra ett projekt med dans, och inte dÄ ett projekt dÀr man lÀr sig befintliga lÄtar och sen spelar som det ska lÄta för att dansarna har gjort koreografier till dessa lÄtar. Utan att fÄ vara en del av hela processen, frÄn början till slut. Mitt intresse för att skriva musik Àr stort, och dÄ fÄ göra ett projekt dÀr jag fÄr skriva min musik för att styrka dansen.

I vÄr framtida yrkesprofession lÀggs stor vikt pÄ de hygieniska aspekterna, dÀr operationsklÀdernas material och utformning spelar stor roll. Kunskapen om att förhindra bakteriebÀrande partiklar att spridas ut i luften och vidare till operationssÄret Àr en förutsÀttning för ett professionellt vÄrdande.Syftet Àr att utifrÄn vetenskaplig litteratur belysa hur operationsklÀdseln och andra faktorer tillsammans kan reducera antalet bakteriebÀrande partiklar vid infektionskÀnslig ortopedisk implantatkirurgi. Vidare Àr vÄrt syfte att ta reda pÄ vilka grunder utarbetandet av en medicinsk riktlinje, för en ortopedisk operationsavdelning i vÀstra Sverige, vilar pÄ.Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie av artiklar med kvantitativ metod tillsammans med en intervju av en ansvarig pÄ en ortopedklinik i vÀstra Sverige. Artiklar söktes i databaser, genom manuell sökning och pÄ Internet. Flemming (1998) har anvÀnts för formulering av syfte och problemformulering.

Musikundervisningen pĂ„ högstadieskolorna skiljer sig vĂ€sentligt enligt en nationell utvĂ€rdering som skolverket genomförde 2003, bĂ„de betrĂ€ffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lĂ€rares arbetssituation och förutsĂ€ttningar. Vilka faktorer Ă€r det som pĂ„verkar lĂ€rares sĂ€tt att bedöma kunskaper inom Ă€mnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mĂ€tbara och vilka metoder anvĂ€nder undervisande lĂ€rare sig av för att göra bedömningen likvĂ€rdig?Det övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka moment som verksamma musiklĂ€rare i grundskolans sista Ă„r betygssĂ€tter inom Ă€mnet musik. Finns det nĂ„gra moment som vĂ€rderas högre Ă€n andra vid bedömningen och isĂ„fall vilka? Vi kommer att med utgĂ„ngspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt lĂ€roplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsĂ€ttande lĂ€rare.Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklĂ€rares tankar kring bedömning inom musikĂ€mnet.