Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom Àmnet kulturhistoria, pÄ gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig mÄnga goda effekter pÄ ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmÄgan, berikar kÀnslolivet och hjÀlper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar pÄ ungdomar i Äldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket lÄga siffror. Vidare kartlÀgger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fÄtt nÀr jag intervjuat lÀrare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i Àmnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjÀna bÄde till att förbÀttra min undervisning och inspirera andra lÀrare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till förestÀllningarna.

Syftet med detta kandidatarbete var att sÀtta samman ett promopaket bestÄende av en webbsida och en demo-EP med passande grafisk design. EP:n har tre spÄr elektroakustisk instrumentalmusik av skiftande karaktÀr, samt ett stilrent men ÀndÄ suggestivt omslag. Webbsidan Àr till för att presentera mig sjÀlv och mitt arbete (inte bara musik), och Àr byggd med hjÀlp av HTML, PHP, CSS och MySQL..

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka sprÄkutveckling med hjÀlp av musik och rytmik pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt tvÄ olika skolor för att se om det skiljer sig i anvÀndandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lÀrarstuderande vill vi veta hur bÄde barn och pedagoger tÀnker kring Àmnet samt hur de anvÀnder musik och rytmik i verksamheterna. Musik Àr och har alltid varit ett högst aktuellt Àmne och vi menar att detta pÄverkar varje mÀnniska pÄ ett eller annat sÀtt.

Denna studies syfte Àr att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollÀrare sker i en boklÀsningsaktivitet med höglÀsning för en grupp barn jÀmfört med nÀr musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestÄende av 8-10 treÄringar, fick en djupare förstÄelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att fÄ en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jÀmförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar pÄ att det uppstÄr ett samspel mellan förskollÀrare och barn och barn sinsemellan nÀr drama och musik tillförs boklÀsningen. Samspelet sker alltifrÄn en envÀgskommunikation, dÀr förskollÀraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, dÀr barnen förde samtalet och förskollÀraren var en handledare för att hjÀlpa barnen.Slutsatsen av studien Àr att förskollÀrarna bör anvÀnda sig av drama och musik vid bearbetning av boklÀsning för att bl.a.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblÄsan trots att den Àr full, Àr en vanlig postoperativ komplikation. Om tillstÄndet uppmÀrksammas i tid och patienten fÄr hjÀlp att tömma urinblÄsan kan permanenta skador av den övertÀnjda urinblÄsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blÄsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vÄrd. Studien avsÄg Àven undersöka om nÄgot samband kunde pÄvisas till tidigare pÄvisade riskfaktorer sÄsom Älder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskÀnsla, operationstid och operationstyp.

Syftet med denna undersökning var att ur ett lÀrstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musiklÀraren kan möjliggöra lÀrande för elever i Àmnet musik pÄ lÄg- och mellanstadiet. UtifrÄn syftet hade tvÄ forskningsfrÄgor formulerats: Hur kan musiklÀrare anpassa undervisningen och möjliggöra lÀrande för alla elever? Och Hur arbetar lÀrare för att bedöma om eleven har lÀrt sig det som avses? Forskningsmetoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie dÀr musiklÀrare som undervisade pÄ lÄg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lÀrstilsperspektiv och utifrÄn syftets tvÄ formulerade forskningsfrÄgor. Resultatet visar att i Àmnet musik fÄr eleverna tillfÀlle att anvÀnda sig av olika lÀrstilar dÄ det ingÄr i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna pÄ och gestalta musik.

Studien utgör en del av ett projekt för att undersökaarbetsmiljön för elever pÄ konstnÀrlig kandidatutbildning i musik, inriktningimprovisation pÄ Högskolan för scen och musik i Göteborg. Studiens syfte Àratt undersöka upplevelser av feedback frÄn lÀrarna under utbildningen. Datainsamlades genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i tre Ärskurseroch analyserades med induktiv tematisk analys utifrÄn metoden criticalincident technique. Eleverna upplever att mÄl och syfte med uppgifter ofta Àroklara och att feedback pÄ skolan brister i bÄde kvantitet och kvalitet.Feedbacken saknar ofta den specificitet som forskning visar Àr viktig.Eleverna önskar att lÀrarna tydligare uttrycker sina Äsikter. UtöverfrÄgestÀllningarna berörs funderingar om identitet och initiativtagande.Uppsatsen avslutas med förslag pÄ reflektionsÀmnen, riktade till lÀrarna..

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lÀrares instÀllning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se pÄ vilket vis och i vilken utstrÀckning musik förekommer. VÄr utbildning riktar sig frÀmst mot grundskolans tidigare Är och utifrÄn det valde vi att genomföra vÄr studie inom samma yrkesgrupp som vi sjÀlva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi sjÀlva har av hur och hur mycket musik anvÀnds pÄ skolor gjorde att vi ville undersöka lÀrarnas instÀllning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Inledning: För mÄnga Àldre höftopererade Àr smÀrta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sÀmre rörlighet, försÀmrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smÀrtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde omrÄdet, granskades och stÀlldes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smÀrta, Kunskaper om smÀrtlindring, Patienters attityder till smÀrta och smÀrtbehandling samt KommunikationssvÄrigheter. Attityder hos sjuksköterskan pÄverkade smÀrtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt anvÀndbart vid smÀrtlindring, kunskap hos sjuksköterskan pÄverkade smÀrtlindringen, patienters attityder resulterade i att smÀrtstillande sÀllan gavs, biverkningar pÄverkade att patienter avstod smÀrtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper pÄverkade smÀrtlindringen.

Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsÀttning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta Àr den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vÄrt samhÀlle och hur vi tar till oss musik nÀr den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiÀren av pjÀsen; alltsÄ frÄn det första mötet med regissören till tiden innan premiÀren dÄ jag bodde pÄ Gotland och jobbade intensivt.

Bakgrund: Demenssjukdomar har inget botemedel och p?verkar hela tillvaron f?r den drabbade och personer i dennes n?rhet. Den kognitiva f?rm?gan som innefattar att tolka och f?rst? information, samt f?rm?gan att g?ra sig f?rst?dd ?r n?got sjukdomen pr?glas av. Sveriges befolkning lever allt l?ngre, vilket ocks? inneb?r en ?kning av f?rekomsten av demenssjukdomar. Detta st?ller krav p? sjukv?rden och p? sjuksk?terskans bem?tande samt kommunikationsf?rm?ga.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

Detta Àr en uppsats som grundar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan pÄverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstÀmning och karaktÀrsdrag i film. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse för vilken kraft musiken har i berÀttande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan pÄverkas och tolka en berÀttelse olika beroende pÄ vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fÄtt se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra tvÄ med tvÄ olika musikstycken.