Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna pÄ musik men jag tÀnker inte Àta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik upplever och anvÀnder sig av musik. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förÀndrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgÄng av relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄden som: musikterapi, musik och hÀlsa och Àtstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianÄlder 25 Är) som genomgÄtt musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 Är) för sin Àtstörningsproblematik intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Det Àr vÀl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvÄrden drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen Àr de generellt höga ljudnivÄerna pÄ intensivvÄrdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbÀttra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvÄrd och postoperativt. TjugotvÄ patienter frÄn tvÄ intensivvÄrdsavdelningar, en hjÀrtintensivvÄrdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp.

Previous studies have shown positive results on the use of music as postoperative pain relief. Quantitative studies have examined the effect of music on rated pain and otherparameters such as anxiety, relaxation and blood-pressure. The purpose of this study was to investigate the expectations and experiences of patients and nurses onimplementing music as postoperative pain relief in an orthopedic unitQualitative design and semi-structured interviews were used to examine expectations and experiences. Five patients and five nurses in the unit were interviewed.Four themes developed during the data-analysis. These themes were ?Expectations on music as postoperative pain relief?, ?Experiences of music as postoperative pain relief?,?Effects of music as postoperative pain relief? and ?Continued implementation of musicas postoperative pain relief?.

PÄ grund av mina tidigare intressen för sÄvÀl arkitektur som musik sÄ har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det hÀr fallet Àven de rörelser som Àger rum dÀr. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusÀttningar för rörelse. DÀrför har jag valt att likstÀlla de tvÄ begreppen.Formatet jag valt att arbeta i Àr film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nÀra samarbete med tvÄ dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp sÄsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvÀndandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nÄ mÄlen i lÄgstadiets kursplan i musik dÄ förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstÄ vilka förutsÀttningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lÄgstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. FrÄgorna vi stÀllde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka instÀllningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehÄllet i lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende pÄ kursplanen i musik för Ärskurs 1-3? Metoden vi anvÀnde Àr kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt tvÄ rektorer.

Musik pÄ arbetet Àr ett Àmne som Àr relativt oexploaterat och ouppmÀrksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare pÄ hur musik pÄverkar mÀnniskor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan anvÀndas för att pÄverka mÀnniskor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhÀlle dÀr arbeten i stor grad Àr kunskapsbaserade, gör att Àmnet blir sÀrskilt intressant. Syftet med vÄr undersökning har dÀrför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha pÄ olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat pÄ arbetsuppgifter som Àr av komplicerad karaktÀr och dÀrför krÀver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt pÄ arbetsuppgifter som Àr mer monotona och rutinmÀssiga.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Bakgrund: Tidigare forskning som beskriver hur bedömningen av postoperativ trakeal extubation ska gÄ till och vad som mÄste vÀgas in i bedömningen Àr begrÀnsad. Existerande forskning berör specifika kriterier för att bedöma extubationstillfÀllet, men fÄ studier sammanstÀller samtliga. De kriterier som framkommer Àr anestesidjup, spontanandning, vakenhet, neuromuskulÀr blockad och temperatur. Anestesiyrket och den tysta kunskapen karaktÀriseras av att simultant balansera flöden av formell kunskap frÄn litteratur och kunskap frÄn tidigare erfarenhet. Som nyutbildad och oerfaren anestesisjuksköterska saknas referenser och tidigare upplevelser vilket kan försvÄra bedömningen av extubationstillfÀllet.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur anestesisjuksköterskan bedömer postoperativ trakeal extubation.Metod: En kvalitativ ansats med fokusgruppsintervju som metod anvÀndes.