Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Syftet med föreliggande studie Àr att ge en bild av hur nÄgra pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur nÄgra elever i grundskolans tidigare Är upplever detta arbetssÀtt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden pÄverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fÄtt fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att bÄde pedagoger och elever stÀller sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock Àr brist pÄ ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillÀmpas i praktiken..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan. För att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger frÄn fyra olika förskolor. Resultaten vi fÄtt har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehÄller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekrÀftar att musik och rytmik Àr ett utmÀrkt pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krÀvs kunskap om vad matematik för förskolebarn Àr, för att pedagogerna ska kunna upptÀcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krÀvs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att anvÀnda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Bakgrund: Studier har visat pĂ„ ett samband mellan otillrĂ€cklig information preoperativt och upplevelser av höga nivĂ„er postoperativ smĂ€rta hos kirurgpatienter. Även oro preoperativt har visats pĂ„verka postoperativ smĂ€rta i negativ riktning.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patientgruppen skattade oro, smĂ€rta, information och smĂ€rtlindring vid kirurgi. Samt undersöka om det fanns samband mellan preoperativ information, oro och upplevelsen av smĂ€rta efter operation för patienter som genomgĂ„r laparotomisk bukkirurgi.Metod: En tvĂ€rsnittsstudie med kvantitativ ansats baserad pĂ„ ett konsekutivt urval. Data samlades in genom enkĂ€ter, deltagarna var kirurgiska patienter som genomgĂ„tt laparotomisk bukkirurgi. Tjugo patienter deltog i studien i Ă„ldrarna 22-75 Ă„r, hĂ€lften kvinnor och hĂ€lften mĂ€n.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

I den nya lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus pÄ estetiken. Estetik kan innefatta mÄnga olika omrÄden i förskolans verksamhet men poÀngteras ofta i Àmnen som musik och bild. Den hÀr studien syftar pÄ att undersöka hur sex förskollÀrare tycker och tÀnker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sÀttas i relation till lÀroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjÀlp av samtalsintervju dÀr sex förskollÀrare intervjuas med samma frÄgor.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Genom kursmÄlen uppmanas svensklÀrare pÄ gymnasiet att anvÀnda bilder och musik i sin undervisning och som blivande gymnasielÀrare i svenska vÀcktes frÄgor om hur verksamma lÀrare arbetar med detta. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka varför och hur lÀrare anvÀnder bilder och musik i svenskundervisningen. För att klargöra syftet har vi arbetat med följande frÄgestÀllningar: Varför anser lÀrare att det Àr relevant att anvÀnda bilder och musik i svenskundervisningen och hur anvÀnder de det? Anser lÀrare att de anpassar svenskundervisningen efter elevers olika sÀtt att lÀra? Vad vill lÀrare uppnÄ genom anvÀndandet av bilder och musik? Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med fyra gymnasielÀrare och har bearbetats utifrÄn en kvalitativt inriktad metod. Vi har funnit att lÀrare anvÀnder bilder och musik dels som verktyg för eleverna, dels som verktyg för Àmnet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.

Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.

Ytans glans is a writing project developed during my third study year of creative writing..