I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod lyssnade jag pÄ och analyserade musik och resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar. .

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

I det hÀr arbetet har jag analyserat hitlÄtar för att utvecklas som lÄtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag pÄ musik. Resultatet blev tre fÀrdigskrivna poplÄtar..

Musik Àr en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs pÄ morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller sprÄklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mÄn förskollÀrarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att frÀmja elevernas lÀrande, samt pÄ vilket sÀtt de talar om musikens potential. UtifrÄn detta har tvÄ frÄgestÀllningar utvecklats, vilka Àr: ?Hur anvÀnder lÀrarna musik i förskoleklass för att frÀmja lÀrandet? samt ?PÄ vilket sÀtt talar de för studien utvalda förskollÀrarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frÄgor anvÀnds en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollÀrare i varierande Äldrar, kön och Är som verksamma förskollÀrare i förskoleklass har intervjuats.

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet anvÀnder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte anvÀnder musik. Syftet Àr Àven att undersöka om gymnasielÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa blir pÄverkade av nÄgra yttre faktorer som kan resultera i att de anvÀnder musiken i sin undervisning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Resultatet visar att lÀrarnas tankar och idéer kring anvÀndandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stÀmmer bra överens med tidigare forskning som visar mÄnga fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar Àven att de yttre faktorer som pÄverkar lÀrarna mest, nÀr det gÀller hur det anvÀnder sig utav musik i deras undervisning, Àr eleverna och deras musikintresse.

Ända sedan filmens och senare tv-spelens uppkomst har musik varit en stor del av den upplevelse mediet vill förmedla. Musiken har i dessa sammanhang tjĂ€nat en rad olika syften dĂ€r gemensamt varit att berika upplevelsen för betraktaren. Det hĂ€r arbetet grundar sig i om musik i olika tempo kan ha nĂ„gon undermedveten pĂ„verkan pĂ„ spelares prestationsförmĂ„ga. Exempelvis om det finns skillnader i hur mĂ„nga poĂ€ng spelaren lyckas samla i ett visst spelmoment samt om det gĂ„r att se skillnader i spelarens reaktionstid och precision beroende pĂ„ vilken musik hen lyssnar till. Resultatet av undersökningen visar tendenser till att tempot i musiken pĂ„verkat spelarna i sitt utförande, men det Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla den egentliga orsaken..

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkÀt för att ta reda pÄ hur nÄgra elever förhÄller sig till musik och musikundervisning. EnkÀten tar upp elevers förhÄllande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkÀt har sedan anvÀnts för att genomföra en undersökning av tre klasser i Är sex. EnkÀten har utformats utifrÄn vald litteratur, som bland annat tar upp hur mÀnniskan förhÄller sig till musiken, hur vi pÄverkas av musik samt hur barn pÄverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik Àr viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förÀndras för att passa eleverna bÀttre.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

Bakgrund: Kunskaperna om smÀrta och fysiologin runt smÀrtan har ökat vÀsentligt under Ären. Trots det ökade intresset och nya kunskaper om smÀrta och smÀrtbehandling fÄr flera patienter Ànnu samma oförÀndrad och otillrÀcklig smÀrtbehandling postoperativt. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smÀrta. Metod: Litteraturstudien baseras pÄ sex vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans analysprocess.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.