Syftet med studien har varit att undersöka musikens funktion för mÀnniskor och deras relation till musik, lÄttext och attribut i kontakt med musik i olika sammanhang. En empirisk undersökning i intervjuform har gjorts bland fyra akademiker frÄn fyra olika studieomrÄden, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. De fyra akademikerna har gemensamt att de lever pÄ samma omrÄde och att de under fritiden kommer i kontakt med, bÄde med varandra och med musikgenren dance musik. Undersökningen fokuseras dÀrför pÄ dessa akademikers förhÄllande till och anvÀndning av dance och vad för funktioner musiken har för dem. Litteratur och tidigare forskning anvÀnds för att förtydliga begrepp, jÀmföra likheter och skillnader med akademikernas svar..

Syftet med denna studie Àr att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrÄn det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de fÄr instrumentallektioner pÄ en musik- eller kulturskola. Som metod har anvÀnts kvalitativa intervjuer med en lÄg strukturering. Vi har fÄtt ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tÀnker om musik men ocksÄ hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Musik Àr en stor del av digitala spel och kan anvÀndas i flera syften. Vi har i denna uppsats undersökt hur sex olika plattformsspel anvÀnder musik för att karaktÀrisera olika platser i spelvÀrlden. Vissa av dessa platser, till exempel bossbanor, karaktÀriseras Àven av ett visst spelmoment, dÀrför har vi Àven undersökt ifall musiken förÀndras i samband med en förÀndring i gameplay. Den musikaliska komponent vi fokuserat pÄ Àr tempo. De spel vi analyserat kommer frÄn ett brett spektrum inom tvÄ generationer, tre som anses vara klassiker för sina respektive plattformar och tre moderna titlar.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört mÀnniskor och fört personer bÄde till himmelriken och mörkare platser. Musik kan pÄverka och binda samman mÀnniskor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik Àven skapa ensamhet och utanförskap?Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur nÄgra 11 - Äringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.I undersökningen anvÀnds en kvalitativ forskningsmetod dÀr barnintervjuer och förÀldraenkÀter genomförts. Avsikten Àr att genom intervjuer, som baseras pÄ det öppna samtalet med vissa förutbestÀmda frÄgor, fÄ ta del av barnens livsvÀrld och undersöka vad som kan pÄverka ett barn i olika musiksammanhang.Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att nÄgra av barnen har upplevt utanförskap pÄ grund av sin musiksmak, eller i situationer dÀr man inte fÄtt dela sina kompisars upplevelser och dÀrmed inte kan ?vara med i snacket?.Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser.

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilka reaktioner klassisk musik vÀcker hos förskolebarn och i vilken mÄn de vÀljer att ge uttryck för sina kÀnslor till musiken. Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod. Genom intervjuer och observation ville jag ta reda pÄ om kÀnslolÀget hos barnen pÄverkas under tiden de lyssnar pÄ klassisk musik.Resultatet visade att klassisk musik hade relativt stor pÄverkan pÄ barnens kÀnslotillstÄnd och sinneslÀge. MÄnga barn försökte uttrycka sina upplevelser genom att visa hur de kÀnde med hjÀlp av kroppen och rösten. Musiken associerades hos dem med bland annat fantasifulla berÀttelser och i en del fall Àven mÄlade bilder.Min slutsats Àr att klassisk musik skulle kunna anvÀndas i större utstrÀckning i den pedagogiska verksamheten pÄ förskolan.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvÄrdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan pÄ bÀsta sÀtt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkÀnda samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna pÄ engelska. De granskades med hjÀlp av granskningsmallar.

Detta arbete handlar om synen pÄ vÀrldsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa kulturskolor ser pÄ och arbetar med genrenvÀrldsmusik och etnisk musik. Av intresse Àr ocksÄ att studera hur eller om de följer ellerkÀnner till kulturrÄdets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp vÀrldsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet vÀrldsmusik samt teorier om hur kulturer förÀndras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer frÄn tre olika kulturskolor som erbjuder vÀrldsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika Äsikter om Àmnet, sÀrskilt angÄende terminologin inom omrÄdet sÄsom exempelvis begreppet vÀrldsmusik.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smÀrtlindring postoperativt. Kanske erhÄller patienten otillrÀcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan pÄverka den postoperativa smÀrtupplevelsen. MÄlsÀttningen med den postoperativa smÀrtbehandlingen bör vara att förebygga smÀrtan snarare Àn att lindra den. Det Àr viktigt att förhindra att postoperativ smÀrta uppstÄr överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smÀrtsyndrom. En förberedd och vÀlinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bÀttre.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.

Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Syftet med denna uppsats Àr att ge lÀsaren förstÄelse och insikt i hur doft och musik kan anvÀndas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan anvÀnda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att pÄ detta sÀtt öka chansen att de medverkar i en köp/sÀljsituation..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.