Postoperativ ÄterhÀmtning Àr en viktig del nÀr patienten genomgÄr ett kirurgiskt ingrepp. Efter operation vÄrdas patienten för rehabilitering samt för observation och behandling av eventuella anestesiologiska och/eller kirurgiska komplikationer. Som ett resultat av utvecklingen av anestesiologisk och kirurgisk teknik (till exempel minimal invasiv kirurgi och standardisering av operationsmetoder) har den postoperativa vÄrdtiden pÄ sjukhuset minskat. Genom denna effektivisering sÄ minskar kostnaderna och fler patienter kan opereras inom kortare tid i jÀmförelse mot tidigare.Författarna till den hÀr studien arbetar pÄ en kirurgavdelning dÀr patienter vÄrdas som bland annat har genomgÄtt kolorektal kirurgi. Uppföljning av patienternas postoperativa ÄterhÀmtning pÄ avdelningen sker enligt fasta kliniska rutiner genom till exempel kontroll av kroppstemperatur, blodtryck, andning, smÀrta och magtarmfunktion.

Uppsatsen undersöker hur en kompositionsprocess kan se ut i arbetet med ett tvÀrkonstnÀrligt verk bestÄende av akustisk musik i kombination med elektroakustisk musik och videoprojektioner..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sex förskollÀrare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frÄgestÀllningar som tas upp Àr:- Hur beskriver förskollÀrare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollÀrare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstÄ förskollÀrarnas egna erfarenheter och Äsikter i Àmnet.Resultatet visar att musik Àr en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen anvÀnder musik i sin lek och spontansÄngen Àr ett vanligt inslag som anvÀnds vid exempelvis blöjbyten och pÄklÀdning. Musiken kan anvÀndas för att göra trÄkiga stunder roliga, men ocksÄ som ett hjÀlpmedel att fÄnga barns intresse och koncentration för att lÀra sig nya saker.

Vid operation av primÀr total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smÀrtlindring. En tidigare genomförd studie pÄ ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ?höftprojektet?) visade att ?Local infiltration analgesia? (LIA) initialt minskade postoperativ smÀrta, underlÀttade mobilisering samt förkortade vÄrdtiden, jÀmfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en lÄngtidsuppföljning av höftprojektet med mÀtningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fÄtt LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin.

Demens Àr en allmÀn benÀmning pÄ olika sjukdomstillstÄnd i hjÀrnan. I SverigeÀr ca 5 % av alla över 65 Är svÄrt demenssjuka. Den psykosociala miljöns viktigaste syfte Àr att ge den demensdrabbade trygghet, harmoni och vÀrme. Den mÀnskliga kontakten och den individanpassade vÄrden Àr viktig för den demenssjuke. Syftet med studien var att undersöka hur musik och dans i den dagliga miljön positivt kan pÄverka den demenssjuke.

Podcasting har blivit en stor del av mÄnga unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sÀgs? I den hÀr undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehÄlla sin koncentration pÄ ett bÀttre sÀtt om konversationen i en podcast dÄ och dÄ blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrÄn teorier om att hjÀrnan anvÀnder olika delar gÀllande musik respektive tal.Vi testade hypotesen pÄ tre fokusgrupper som lyssnade pÄ en och samma podcast.

AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ kunskap om hur musik kan anvÀndas som verktyg för att underlÀtta lÀs- och skrivinlÀrning i svenska för de lÀgre Äldrarna. Vi ville veta om nÄgon sÀrskild del av musiken gynnar lÀs- och skrivprocessen extra mycket och pÄ vilket sÀtt den pÄverkar barnens sprÄkliga utveckling. En annan frÄga vi ville ha svar pÄ var hur verksamma lÀrare ser pÄ integreringen av musik i svenskÀmnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i Àmnena sprÄkutveckling, musikens pÄverkan, olika inlÀrningsstilar och vad sprÄk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. DÀrefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare inom svenska och musik.

SmÀrta Àr ett fenomen som inte bara pÄverkar patienter fysiskt utan Àven psykiskt. Kvinnor som genomgÄtt mastektomi upplever att smÀrta pÄverkar deras livskvalité. HumörsvÀngningar, dÄlig sömn, depression, Ängest och rörelsehinder Àr vanligt förekommande symtom som följd pÄ postoperativ smÀrta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvÄrdnadsÄtgÀrder vid smÀrta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits sÄ lÄngt tillbaka som det finns skrivna kÀllor. Föreliggande uppsats Àr en litteraturstudie som behandlar musikanvÀndandet i omvÄrdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt pÄ mÄnga sÀtt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvÄrdnaden av patienter med stroke. UtgÄngspunkten var ett hÀlsoperspektiv.

Studien visar vad nÄgra lÀrarna och rektorerna pÄ tre utvalda skolor har för instÀllning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver författares olika syn pÄ vad musikalitet Àr, vilken roll lÀraren har i musiken, vad som pÄverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har pÄ hjÀrnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklÀrare och en klasslÀrare pÄ tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade Àr positivt instÀllda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola anvÀnder musiken som en sjÀlvklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som pÄverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.