Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Tidigare forskning har visat att musik kan frÀmja sprÄkutvecklingen hos barn pÄ olika sÀtt. Denna studie syftar till att se hur man kan arbeta med musik pÄ fem avdelningar i förskolan idag, men ocksÄ vilken betydelse pedagoger pÄ dessa avdelningar anser att musik har för barnens sprÄkutveckling. Undersökningen begrÀnsades till Äldersgrupperna fyra-femÄringar och utfördes via fem kvalitativa intervjuer med hjÀlp av 13 öppna frÄgor som förberetts inför intervjuerna. Resultatet visar pÄ mÄnga olika vÀgar i hur man kan arbeta med musik och att pedagogerna pÄ varierade sÀtt anser att musik Àr en viktig del i verksamheten och för sprÄkutvecklingen. Betydande faktorer som pÄverkar verksamheten Àr tillgÄngen till resurser, tid och hur de fördelas i verksamheten.

Bakgrund: Postoperativ ÄterhÀmtning har stor betydelse för en individs upplevelse av ett kirurgiskt ingrepp. Begreppet ÄterhÀmtning Àr ett komplext begrepp och innebörden skiljer sig mellan patienterna och Àven mellan vÄrdpersonal. Vid bedömning av postoperativ ÄterhÀmtning Àr det viktigt att bedömaren anvÀnder sig av ett validerat instrument som tÀcker flera aspekter av ÄterhÀmtningen.Syfte: VÄrt syfte med studien var att i litteraturen identifiera bedömningsinstrument för uppföljning av patientens postoperativa ÄterhÀmtning.Metod: För att besvara syftet gjordes, i denna pilotstudie, en systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Chinal och PubMed.Resultat: Denna pilotstudie resulterade i att 11 instrument kunde identifieras som pÄ olika sÀtt bedömer patientens postoperativa ÄterhÀmtning. Ur dessa bedömningsinstrument kunde 6 huvudkategorier med bedömningsfaktorer urskiljas. Dessa var; smÀrta, fysiologiska faktorer, fysisk aktivitet, emotionella faktorer, illamÄende/krÀkning samt nutrition/elimination.Konklusion: De flesta instrumenten vÀnder sig direkt till patienterna.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

Uppsatsen undersöker tillgÀngligheten pÄ lÀromedel i Àmnet musik. FrÀmst dÄ inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklÀrare och tvÄ rektorer. Vi stÀllde frÄgor rörande behovet av lÀromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn pÄ lÀromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de sjÀlva anvÀnder sig av för lÀromedel.

Kandidatuppsats om animation skapad för synkronisering med musik. En kortfattad historik Àr inkluderad. Del ett Àr en rapport frÄn 3d-projektionsprojektet jag deltog i som praktikant pÄ digitala reklambyrÄn North Kingdom. Den andra delen bestÄr av fyra analyser av olika audiovisuella verk frÄn olika tider och stilar. Den sista delen Àr en diskussion om hur animation relaterar till musik, hur musik ser ut och vad skillnaden Àr mellan projektion för tredimensionella objekt jÀmfört med plana ytor, genom att titta bÄde pÄ mitt projekt och dessa fyra analyser..

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrÄn en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande Älder ökade risken för POUR, speciellt för mÀn.

Bakgrund: En bra bedömning av smÀrta postoperativt Àr en förutsÀttning för en adekvat smÀrtlindring. För att kunna se och förstÄ patientens problem krÀvs en fungerande interaktion mellan sjuksköterska och patient. Flera studier visar att patientens smÀrta underskattas postoperativt, dÀrför kan det vara av vikt att belysa hur sjuksköterskans smÀrtbedömning gÄr till. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smÀrta. FrÄgestÀllningarna var: Hur gÄr sjuksköterskan till vÀga för att bedöma postoperativ smÀrta? Vad pÄverkar sjuksköterskan vid smÀrtbedömningen? Metod: Litteraturstudien byggde pÄ vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa, en kvantitativ, en kombinerat kvalitativ/kvantitativ samt en kvalitativ avhandling.

Tanken med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om musik kan anvĂ€ndas som ett didaktiskt verktyg i skolans verksamhet i fler Ă€mnen Ă€n bara musikĂ€mnet och om det hĂ€r bidrar till en positiv pĂ„verkan i lĂ€roprocessen.För att komma fram till det hĂ€r bestĂ€mde vi oss för att genomföra kvalitativa intervjuer, dĂ€r vi intervjuade tvĂ„ stycken pedagoger och en musikterapeut. FrĂ„gorna vi stĂ€llde till de intervjuade handlade om musikens betydelse för dem och vad de anser hĂ€nder med mĂ€nniskan vid musikalisk aktivitet samt hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt integrerar musik i undervisningen. I vĂ„r undersökning jĂ€mförde vi sedan de tre intervjupersonernas svar och kopplade samman svaren med litteraturstudier kring Ă€mnet musik i lĂ€roprocessen.I vĂ„rt resultat framkom det att musik Ă€r ett viktigt redskap för lĂ€rande och att musik bidrar till att befĂ€sta kunskaper men det framhĂ€vdes Ă€ven att musik kan vara ett orosmoment för vissa elever och att det dĂ€rmed ocksĂ„ missgynnar inlĂ€rning. Det kan dock generellt sĂ€gas att enligt vĂ„r undersökning Ă€r musik ett glĂ€djefyllt moment i sig.Är man bara medveten om syftet av anvĂ€ndandet av musik i övriga Ă€mnen sĂ„ kan det pĂ„verka lĂ€roprocessen pĂ„ ett positivt sĂ€tt..

Syftet med studien Àr att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av Àldre har nÀr det gÀller musik och Àldre. Forskning om sambandet mellan musik och Àldre Àr nÀstintill frÄnvarande och den forskning som finns om Àmnet rör sig frÀmst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgÄngspunkt i en kombination av forskning om Àldre i allmÀnhet och forskning om Àldre med demenssjukdom. För att söka svar pÄ syfte och forskningsfrÄgor tar studien sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr en semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla Àr utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för Àldre pÄ institution. I studien framkommer en enighet dÀr informanterna menar att musik kan pÄverka Àldre bÄde fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

SmÀrta förekommer inom all sjukvÄrd och Àr ett komplext problem, speciellt inom intensiv- och postoperativ vÄrd dÄ patienten ofta inte sjÀlv kan beskriva sin smÀrta eftersom patienten ofta Àr medvetslös eller Àr sederad. För att bedöma smÀrta finns olika verktyg, men för de som inte sjÀlv kan beskriva sin smÀrta Àr detta en svÄrighet. Syftet med studien var att undersöka reliabilitet och validitet pÄ smÀrtbedömningsformulÀr inom intensiv- och postoperativ vÄrd. Metoden vi anvÀnde oss av var en kvantitativ litteraturstudie för att besvara vÄrt syfte. Databaser som anvÀnts Àr CINAHL, PubMed och SweMed+, med sökorden nurse*, pain scale, pain assessment, pain measurement, questionnaire, postoperative och intenisive care.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lÀrare inom fritidshem för att faststÀlla anvÀndandet av musik. Studien har genomförts pÄ fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade pÄ vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag nÄgon eller nÄgra ur personalen.

Denna uppsats utgÄr frÄn perspektiv och intressen hos en döv, blivande lÀrare i idrott och hÀlsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingÄr musik, rytm, dans och rörelse, förutom i Àmnet musik ocksÄ i Àmnet idrott och hÀlsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, sÄ nÀr som pÄ att Àmnet musik ersÀtts av Àmnet rörelse och drama. Vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa Àr mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort frÄn Àmnet i specialskolan. Syftet med min uppsats Àr att ge exempel pÄ hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och pÄverka barnen.

BÄde kronisk smÀrta och musik har existerat frÄn begynnelsen och de utövar stort inflytande pÄ mÀnniskan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna anvÀnts för att pÄverka stÀmning och humör. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om musik har lindrande effekt pÄ kronisk smÀrta. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvÄrdnadsteori, som beskriver mÀnniskans symbios med miljön.