Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt Postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..

Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare.

Utgångspunkten för uppsatsen är att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förståelse av rasismens mekanismer och låter sig inte begränsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebär. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i Skåne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjälp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förståelsen för hur den strukturella rasismen präglas av asymmetriska maktförhållanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrån föreställda kulturella skillnader.

The study examines conceptions of identity among girls with foreign background. The aim was to study how identity is understood by the girls based on ethnicity, images of the origin, the value of gender and the meaning of the family. The theoretical approach was post-colonial theory based on Stuart Hall in combination with gender theory by Yvonne Hirdman. The study was conducted using qualitative individual interviews of open character with six girls. They were aged 17-18 years old and were born in Sweden or had lived here since the age of six.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate the descriptions of characters and settings in four autobiographies. The main question is: What picture of women and men, of the West and the Orient do these books provide? To answer this question we have formed three sub questions, which are: In what ways are main and minor characters described? In what ways are the key settings, and the Western and Oriental societies described? Which themes are dealt with, and from what points of departure? The theoretical framework is based on a postcolonial theoretical perspective, where the concept of binary opposites and Edward W. Said?s ideas about orientalism are crucial.

Uppsatsens syfte är att studera porträtteringen av nationell identitet i Don DeLillos Falling Man och Amy Waldmans The Submission i förhållande till efterverkningarna av 9/11. Studien utgörs av undersökande och jämförande analyser av romanerna utifrån ett litteratursociologiskt samt Postkolonialt perspektiv med fokus på nationalism, religion och commemoration.  Studien har presenterat hur amerikansk identitet har ifrågasatts och problematiserats i romanerna Falling Man och The Submission, och visat hur religion, commemoration och nationalism hänger samman med den amerikanska identiteten. En identitet som visat sig föränderlig och problematisk i efterverkningarna av 9/11. Studien har också kunnat visa att böckerna inte ämnar att lyfta fram en gestaltning av identitet som något allenarådande eller fast, utan att de istället visar hur identitet ständigt förändras och skiljer sig från karaktär till karaktär, genom problematiserandet kring tillhörighet, trygghet och trauma..

Studiens syfte är att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrån ett Postkolonialt perspektiv med användning av diskursanalys. Uppsatsens har också ett konstruktivt inslag bestående av en granskning av tidningens mångfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda från den svenska normen. De beskrivs som icke-jämställda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

The main aim of this study is to examine the development policies of Sweden and the European Union from a postcolonial perspective. Sweden and the European Union are increasingly coming to be viewed as normative powers rather than military powers. So how does the colonial past of the western societies affect the policies of today? Are there any signs of the power structures of the past, and if so, how are these power structures manifested in the development policies of today? Since both Sweden and the European Union have come to be viewed as normative powers they are compared with each other to highlight their similarities and differences. The results of the study shows that both Sweden and the European Union can be seen as carriers of western values and interests.

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrån syftet att förstå hur bildernasmening kan tänkas hämta näring ur och bli förståeliga genom koloniala föreställningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhället. Författaren söker i analysen svara på hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstå dem på ett nytt sätt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktär, så går det koloniala arvet som en röd tråd genom materialet..

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

The aim of this M.A.-thesis in social work is to problematize the assimilatoric concept of integration and its discourses in a postcolonial perspective in relation to social work in Denmark.As a support theory I use symbolic interactionism. By using these theories I show how the concept of integration and its discourses, when its aim is assimilatoric, can be understood and problematized with concepts as binary oppositions and hegemony.It is shown that the construction of the discoursive other is a useful term as an instrument of interpretation of power in general. The relevance to social work in relation to the social workers double powered positions, professional and cultural power to define 'the other', in social work with ethnic minorities is shown in relation to the post colonial perspective with support of symbolic interactionism. The white western world hegemony and the social workers power positions in relation to the clients fits to the theoretic frame chosen in the thesis.A second aim in this thesis is to point to new ways for social work and to the necessity to reflect over a globalized world characterized by international migration, ethnic relations and diversity..

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meänkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och Postkolonialt perspektiv. Inslagen har räknats och kategoriserats med avseende på vilken betydelse de har för berättelsen, för karaktärerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken känsla de förmedlar och om de är översatta till svenska eller inte. De verk som studerats är två av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De båda verken av Gunnar Kieri har jämförts sinsemellan och en jämförelse har också gjorts mellan de båda författarnas sätt att använda meänkieli. Postkoloniala teorier har prövats på de tre verken.