Sweden of today is a so-called multicultural society. In this thesis we wanted to examine how mono, multi- and intercultural issues are expressed in culture-political documents. We also wanted to know how librarians for whom these documents are supposed to be guidelines expressed themselves in these matters. Monoculturalism can be described as a static perspective laid upon culture which emphasises cultural purity. A multicultural society describes a society were the nation consists of many different cultures alongside each other, without a genuinely common core.

A refugee reception has been placed in Kungshall, one of Nybros residential areas. The area has a bad reputation and there are arguably prejudices about the area from the local population. I therefore want to investigate if an ethnic residential segregation exists in Kungshall, from a postcolonial perspective. The following research questions have been formulated: How do residents who doesn?t live in the refugee reception, look at ethnic residential segregation in Nybro? How has Kungshall changed since the refugee reception? Does a cultural racism exist in Kungshall? The study is a qualitative study using semi structured interviews of four people living in the residential area, a person who has moved out of the area and a person working on the housing corporation ?Nybro bostads AB?, who is one of the housing corporation responsible for the residential area Kungshall.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ?utanförskapsområden? som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett Postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

SammanfattningStudien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt biståndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av biståndsorganisationernas arbetsätt.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer från två svenska biståndsorganisationer som arbetar på internationell nivå. Vidare inryms i studien observationer från dessa två biståndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv är den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion.Resultatet i studien visar att de studerade biståndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvägagångssätt i sitt arbete med internationellt bistånd.

Resegenren utsätts inte ofta för kritisk granskning vilket troligtvis bidrar till att tonen i resereportagen sällan förändras. Ofta sprider resereportagen ut stereotypa bilder rörande främmande kulturer som bygger på tidigare texter och publikens förväntningar. I uppsatsen undersöktes resejournalistiken och den världsbild den förmedlar.Genom en semiotisk text- och bildanalys undersöktes hur SVT: s resemagasin Packat & Klart framställt Bangkok i sina resereportage från perioden 1987?2006. Med utgångspunkt i ett Postkolonialt perspektiv har jag letat efter spår av postkoloniala diskurser i reportagen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

I den här uppsatsen analyseras tre vanligt förekommande läroböcker i religionskunskap utifrån ett Postkolonialt perspektiv i jakt på koloniala maktdiskurser. Passager där hinduism och hinduer målas upp som ?våran? motsats belyses och analyseras. Även delar innehållande etnocentrism i allmänhet och eurocentrism i synnerhet samt exotiserande beskrivningar lyfts upp i ljuset och diskuteras. I ett försök att koppla samman det teoretiska med det praktiska utfördes intervjuer med aktivt undervisande lärare.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

Uppsatsens syfte är att ur volontärens perspektiv undersöka vad det innebär att arbeta som volontär inom ramen för socialt arbete samt hur volontären problematiserar och reflekterar kring sin egen position som västerländsk volontär i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgångspunkt i den postkoloniala teorin. Frågeställningar som vi har besvarat är:1. Hur reflekterar volontären kring sin insats?2.

I denna jämförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrån postkolonial teori. Således har det ofta påstådda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jämfört medialt konstruerande av två olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till både subjektskapande och gruppbildande processer, vilka såväl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. Således har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nämnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsätta påstås vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belägg för studiens resultat..

 The theme of this essay arises from problematic pictures which travel journalism can bring about foreign countries, and in this specific case Mexico. These pictures can be problematic in the way that they can carry colonial elements and form colonial discourses. The main purpose of this study is therefore to investigate the Swedish travel magazines, Vagabond, RES and Allt om resor, and how they portray places and people in the written texts and photographs. This was done with a postcolonial and discourse theoretical framework, whereas empowerment of certain pictures can lead to formation of discourses, myths and stereotypes about places and people in Mexico. The method used to reveal different aspects of the travel reports was semiotic analysis, Norman Fairclough?s critical discourse analysis and critical linguistics.

The purpose of this thesis is to historically describe how Fédération Internationale deFootball Association (FIFA) interprets how the discourse of anti-racism has developed withintheir own organization throughout the years. In doing so, the thesis lands in a present timeperspective and then aims to identify the norms which FIFA, according to the organizationitself, stands for in regard to anti-racism within world football. That standard of behavior isthen put in contrast with the hidden ideological conceptions which, with the applying of apost-colonial perspective, can be found in the rhetoric used by FIFA in expressing themselvesabout their anti-racism stand.The methodology used in this thesis builds upon a qualitative text analysis approach inwhich solely primary sources available through the official website fifa.com are considered.The study finds that anti-racism is a relatively young concept within FIFA and that the communicatedideal standard of behavior circles around terms such as unity, diversity, solidarityand equality. Further on, FIFA clearly articulates how the universal power of football as suchcan unite people and that FIFA, as the administrator of this the world?s greatest sport, can setan example for the rest of the world to follow when it comes to notions of tolerance and solidarityin preventing racism in the future.In following the terminology provided by the post-colonial theorists Homi Bhabha andGyatri Spivak, and applying the concepts of fixity and essentialism on the rhetoric aroundanti-racism, the study discovers that FIFA, in sharp contrast to the articulated norms, in factexpress ideological conceptions of skin as a barrier of difference between people, and thatFIFA on good grounds can be accused of reproducing racist stereotypes rather than bridgingthem.The study concludes that its findings clearly demonstrates the increased need of consideringsports, and more specifically international sport organizations, as a basis for researchwithin the academic field of International Relations, and that a postcolonial perspective verymuch can provide alternative understandings of how these actors operate and what influencethey might have in the international system..

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen.