KvinnovÄld Àr stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid dÀr jÀmlikhet mellan könen Àr en viktig frÄga, sÄ slÄs Ärligen ett stort antal kvinnor ihjÀl i Sverige av en nÀrstÄende man. I samhÀllet finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovÄld. Det Àr framför allt socialtjÀnsten och kvinnojouren som Àr de mest kÀnda och framtrÀdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjÀlpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhÄllande.

This essay, Pictures from a death-bed, expands on the pictorial genre called post mortem portraits, a field with long history in the western society. A post mortem portrait is an artwork where the artist paint or photograph the model after her or his dead. My survey delineates to treat two specific pictures, one from the seventeenth century and one from the twentieth century. Both of them are portraits of dead boys on their death-beds, but the first one is a painting and the other one is a photo. By this survey I wanted to find both similarities and differentials between the pictures; if they were made by the same reasons, if you could see anything different between the portraits by children and by the portraits of adults, and finally, if there were any cultural or religious connections between the pictures and their existents.

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser Àr nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer dÀr designer och projektledare inte befinner sig pÄ samma ort, utan istÀllet cirka 60 mil ifrÄn varandra, sÄ gÄr det att pÄstÄ att kommunikationen Àr avgörande för utgÄngen av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i UmeÄ medan min uppdragsgivare och projektledare Àr lokaliserade i JukkasjÀrvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer Àr att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med AstronomiÄret 2009. Den frÄga som jag har valt att bearbeta Àr sÄledes hur designarbete pÄ distans kan underlÀttas.Ett tÀlt kommer att sÀttas upp under vintern 2008/2009 pÄ Àlven nedanför ICEHOTEL i JukkasjÀrvi.

Det blir allt vanligare att mÀnniskor byter arbetsgivare flera gÄnger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen pÄ anstÀllningen som ett livslÄngt Ätagande hÄller pÄ att försvinna. Organisationer knyter till sig temporÀra medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sÄdan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken frÄn SCB som visar att andelen temporÀrt anstÀllda ökar i Sverige och nu Àr nÀstan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lÀrandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill sÀga organisationer dÀr andelen temporÀrt anstÀllda överstiger andelen tillsvidareanstÀllda medarbetare. Den inriktar sig pÄ lÀrandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lÀrandet i projekten, nÀr individerna med specialkompetens bara Àr temporÀrt anstÀllda.Respondentorganisationernas syn pÄ kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anstÀlla personer med rÀtt kompetens temporÀrt.

Under andra hÀlften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror frÀmst pÄ den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhÀllet, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmÀrksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anstÀlldas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anstÀllda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vÄr uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor. UtifrÄn den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: BÄda organisationerna arbetar med kunskapshantering Àven om det ofta sker pÄ ett omedvetet sÀtt. Vilka aktiviteter de Àgnar sig Ät som kan klassas som kunskapshantering sker dÀrför undermedvetet och ger inte de effekterna pÄ organisationen som de skulle kunna fÄ.

Personlig integritet och övervakning Àr nÄgot som starkt berör vÄra arbetsplatser idag. Vi pÄverkas av den stÀndiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vÄr personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats Àr att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post pÄ en kommunal arbetsplats. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska ansatsen och dÀr jag ser till mina fem respondenters tolkning och förstÄelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har anvÀnt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

I vÄr uppsats Varför inte en vÀgledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvÀgledares kunskaper och hur de kan anvÀndas i verksamheter utanför utbildningsvÀsendet. UtifrÄn det livslÄnga lÀrandet och vikten av att hÀnga med den globala marknadsförÀndringen mÄste bÄde individer och organisationer oavbrutet tÀnka pÄ att utvecklas. I dagens kunskapssamhÀlle rÀcker det inte att utbilda sig en gÄng utan individerna mÄste stÀndigt tÀnka pÄ att vara anstÀllningsbara. Syftet med vÄrt examensarbetet Àr att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsvÀsendet fÄr fram och tar till vara pÄ personalens kompetens inom verksamheten.

Abstrakt Social Engineering Àr konsten att manipulera mÀnniskor, för att pÄ sÄ sÀtt vinna deras förtroende. Med hjÀlp av detta förtroende kan attackeraren sedan kringgÄ sÀkerhetssystem och fÄ tillgÄng till organisationers information. Vi har i denna uppsats genomfört elva intervjuer pÄ tre stora organisationer med bÄde IT-chefer och övrig personal. Med dessa intervjuer har vi sedan försökt fÄ en bild av hur medvetenheten ser ut samt vilka ÄtgÀrder organisationerna tar för att förhindra Social Engineering. Med denna uppsats vill vi belysa den ovisshet som rÄder kring Social Engineering, men Àven farorna och hur effektiv en attack av denna typ kan vara.

After the fall of the Berlin Wall in 1989 the satellite states of the former Communist bloc immediately departed on a journey towards democracy and market capitalism. Among the many tasks of the newly elected governments, one was to transform the paternalist Communist welfare state into a social system that would decrease the oversized role of the state, at the same time as protecting the citizens from the hardships ensued from the transition.I have studied the evolution of new welfare systems in the Czech Republic, Poland and Hungary, three countries generally agreed as the most similar and most successfull transition countries of the Eastern bloc. GĂžsta Esping-Andersen's prominent typology of welfare regimes, consisting of the liberal, corporatist and social democratic regime-types, has constituted the theoretical basis of the analysis. Simultaneously, applying new cases to the typology implies an element of theory testing.The study shows that 40 years of Communism and partial isolation from the West has not prevented these three countries from developing welfare states fully compatible with those of Western Europe and the Anglo-Saxon nations and that all three of them in fact fall within the scope of the corporatist regime-type..

Det hÀr projektet gÄr ut pÄ att skapa en effekt sÄ att det ser ut som en olycka har varit framme pÄ ett inspelat material. Syftet Àr att i första hand försöka skapa en liknande filmsekvens som i en redan producerad film men ocksÄ att fÄ förstÄelse för post produktions programmet Fusion. De tekniker som anvÀndes för att Àndra det filmade materialet var att föra in bilder och skapa 3D-objekt och sedan anvÀnda 2D och 3D-tracking för att fÄ de att sitta pÄ plats. Resultatet blev en kort film som nÄr upp till ursprungsmÄlen men som egentligen skulle behövt mycket mer tid för att bli riktigt bra..

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska fÄ en bÀttre förstÄelse för empowerment och de effekter som uppstÄr nÀr det anvÀnds, för att kunna bidra till att de fÄr större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod Àr anvÀnd för att uppnÄ det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet Àr baserat pÄ en kvalitativ metod, dÀr en fallstudie med fem intervjuer utförts. DÄ arbetet kommit fram till Àndpunkten har vi fÄtt en förstÄelse för att de medarbetare i en organisation som anvÀnder empowerment som styrkoncept till största del ser pÄ konceptet sÄ positivt som teorierna sÀger om det.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

Personer som genomgÄtt en traumatisk hÀndelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebÀr en stor livsbegrÀnsning och ett stort lidande. Dagligen möter hÀlso- och sjukvÄrdspersonal personer som Ànnu ej diagnostiserats och det Àr dÀrför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades pÄ en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.