Bakgrund: Hiv-infektionen kan spåras tillbaka till år 1959 och år 2007 uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv världen över. År 2008 uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annat genom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skilja sig från bemötandet av patienter med andra svåra sjukdomar. Tidigare studier visar att flera faktorer påverkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter, till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av denna patientgrupp.

I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter.

Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen. Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervägande var positiva och att de negativa attityderna till hiv/aids och homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet.

HIV och AIDS är ett problem som finns i alla länder även om prevalensen varierar mellan länderna. I Sverige beräknas cirka 3500 personer vara HIV positiva och prevalensen i Sverige ökar. Att vara smittad med HIV eller ha utvecklat AIDS gör att kontakt med sjukvård blir nödvändigt för att lindra symtom men också ur smittskyddssynpunkt. Syftet med denna studie är att studera HIV- och AIDS-positiva personers upplevelser av mötet med sjukvårdpersonal. Studien är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och underlaget för studiens analysarbete är 12 stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Vid svår sjukdom där behandlingen består av avancerad övervakning samt läkemedels- och ventilatorbehandling på en intensivvårdsavdelning, utsätts patienten för stor stress. Välbefinnandet och det psykiska tillståndet under och efter denna behandling är komplexa vilket kan innebära drömmar, vanföreställningar och minnesstörningar från vårdtiden.Syfte: Syftet är att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vårdats i ventilator.Metod: Studien är en beskrivande tvärsnittsstudie gjord utifrån ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vårdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrån öppna frågor för att ges tillfälle att berätta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att få sova, att känna trygghet och att få en återberättelse. Att få sova gav smärtfrihet, underlätta andning och vakna utan konsekvenser av det man vårdats för.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

Bakgrund: Humant Immunbristvirus, [HIV] är en pandemi och ett växande folkhälsoproblem. Vidare är HIV en obotlig sjukdom som bryter ned den egna kroppens immunförsvar. HIV-positiva individer är i behov av regelbundna kontroller under en längre livsperiod. Kommunikationen mellan vårdpersonal och HIV-positiva individer är en viktig aspekt för att främja följsamheten till behandling av sjukdomen. Brister i kommunikationen kan resultera i att HIV-positiva individer upplever ett bristande stöd från vårdpersonal.

HIV och AIDS förknippas fortfarande, mer än 20 år efter de första fallen, med fördomar och skam. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka attityder till HIV-positiva patienter som fanns bland västerländska sjuksköterskestudenter, samt hur dessa attityder påverkade sjuksköterskestudenternas omvårdnad av dessa patienter. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att positiva åsikter övervägde, även om negativa också förekom. I många fall berodde sjuksköterskestudenternas attityder på hur patienten hade ådragit sig smittan. Resultatet visade även att det fortfarande fanns alarmerande brister i kunskapen om HIV/AIDS.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

I den här studien undersöks hur lyckliga människor är och skillnader i livstillfredsställelse, mellan olika nivåer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer från en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envägs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrågorna. Studiens resultat visar att de flesta människor värderar sin lycka (subjektivt välmående) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsställelse, mellan hög/låg och hög/måttlig/låg nivåer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva så väl som negativa.

Trichoepiteliom och basalcellscancer är två olika typer av hudtumörer. Trichoepiteliom är en benign hudtumör och basalcellscancer är en malign hudtumör. De båda tumörerna kan vara svåra att differentiera vid diagnostisering. I trichoepiteliom finns det cytokeratin (CK) 20-positiva merkelceller vilket det inte gör i basalcellscancer. Syftet med studien var att undersöka om immunhistokemisk färgning av CK 20 kan vara till hjälp i rutindiagnostik för att skilja basalcellscancer från trichoepiteliom.  I denna studie användes immunhistokemi (EnVision, Dako, Danmark), med monoklonala antikroppar (FLEX monoclonal antihuman Cytokeratin 20 klon Ks 20.8 ready-to-use kod IR 777 Dako, Danmark), som är riktade mot CK 20.