Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Medling innebÀr att gÀrningsman och brottsoffer trÀffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshÀndelse och dess verkningar i framtiden. BÄda parterna fÄr en central roll dÀr de fÄr Äterge sin version av hÀndelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som anvÀnds Àr bÄde svenska och utlÀndska studier som behandlar Àmnet. Rapporten bygger ocksÄ pÄ tvÄ intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid, dels genom stor medial uppmÀrksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrÄgar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika omrÄden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benÀmnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut pÄ grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor. CSR fÄngade vÄrt intresse i och med dess aktualitet.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

I arbetslivet har omfattande förÀndringar Àgt rum, vilket har inneburit hÄrdare villkor för alla men kanske sÀrskilt för dem som av olika anledningar stÄr utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats Àr en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av mÀnniskor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förstÄelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmÀnhet, samt deras förhÄllande till arbetslivet i synnerhet.Vi har gjort en kvalitativ studie grundad pÄ djupgÄende intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens bÄda handledare. Slutsatserna av vÄr studie bygger pÄ analyser av dessaintervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit Àr att deltagandet i Solakoop Àr för kooperatörerna synonymt med ?det goda arbetet? och har givit dem ökat sjÀlvförtroende,initiativförmÄga och ansvarskÀnsla.

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.

Denna studie undersöker elever i svÄrigheter som lyckas vÀnda sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgÄngsfaktorer för att skapa en skola för alla Àr, individuell anpassning och stöd i lÀrandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstÀrkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svÄrigheterna runt eleven Àr en problematik som skolan idag har svÄrt att hantera. SÀrskiljande lösningar som en ÄtgÀrd runt elever i behov av sÀrskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk ÄtgÀrd Àr den sÀrskilda undervisningsgruppen.

Inom omrÄdet för marknadsföring har utvecklingen under de senaste Ären gÄtt vÀldigt fort. Detta har i stor utstrÀckning varit tack vare den tekniska utvecklingen med internet och sociala medier. Organisationer har svÄrigheter att hantera sociala medier, det finns olika typer av anvÀndare som krÀver olika typer av behandling och universitet börjar etablera sig men har en lÄg anvÀndning. Med vetskapen om dessa problem och förhÄllanden har studiens syfte konstruerats. Studiens syfte Àr att beskriva hur sociala medier kan anvÀndas i kommunikationen och relationen mellan universitet och studenter.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

BAKGRUND: HIV (humant immunbristvirus) Àr en smittsam blodsjukdom vilket finns över stora delar av vÀrlden. Stigmatiseringen i samhÀllet kring HIV Àr utbrett och kan dÀrmed komma att pÄverka patientens vÄrd. FrÄn vÄrdpersonalens sida finns det bÄde negativa och positiva attityder kring mÀnniskor vilka lever med HIV. Det Àr viktigt att belysa problemet för att alla patienter ska fÄ en likvÀrdig vÄrd. SYFTE: Studiens syfte Àr att beskriva hur mÀnniskor vilka Àr HIV-positiva upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonal.

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

I samhÀllet finns det en allmÀnt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som Àr motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte Àr dÀrför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har pÄ studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar pÄ samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utstrÀckning kommer ifrÄn de lÀgre samhÀllsskikten. Studien Àr multidimensionell med empiri hÀmtad frÄn en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkÀter. Empirin inhÀmtades hos studenter i vÀstra Sverige som för nÀrvarande studerar socialt arbete.

Uppsatsens frĂ„gestĂ€llning handlar om att beskriva hur konsumenter anvĂ€nder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet Ă€r dĂ€rmed att beskriva de olika sĂ€tt som konsumenter anvĂ€nder tjĂ€nster i sociala medier i denna process och hur de vĂ€rderar det innehĂ„ll som de vĂ€ljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrĂ„n tankarna att anvĂ€ndandet av sociala medier Ă€r ett nytt Ă€mne dĂ€r det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer dĂ€r respondenterna utgjordes av ett bekvĂ€mlighetsurval bestĂ„ende av studenter pĂ„ Örebro universitet i Ă„ldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrĂ„n premissen att de anvĂ€nder sociala medier och urvalet blir sĂ„ledes inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de anvĂ€nder sociala medier eller ej.UtifrĂ„n intervjusvaren har en modell konstruerats dĂ€r konsumenter delas in i fyra olika typer av anvĂ€ndare utifrĂ„n tvĂ„ aspekter.