En jÀmlikt fördelad hÀlsa Àr ett mÄl för den svenska folkhÀlsopolitiken, och dÀrför Àr det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som pÄverkar hÀlsan. Den hÀr uppsatsen undersöker om det gÄr att faststÀlla ett samband mellan medelinkomst och allmÀn hÀlsonivÄ i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hÀlsan pÄverkas negativt av att leva under sÀmre ekonomiska förhÄllanden. Jag anvÀnder data frÄn Socialstyrelsens patientregister frÄn slutenvÄrden samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjÀlp av en fix effekt modell som rensar för omrÄdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar pÄ ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inlÀggningar per capita i församlingarna.

Syfte: Syftet Àr kartlÀgga vilka företag det Àr som tillÀmpar respektive inte tillÀmpar formella belöningssystem. Dessutom syftar arbetet till att beskriva varför mindre företag har tagit besluten att anvÀnda eller inte anvÀnda formella belöningssystem och om de tror att belöningssystem har positiva eller negativa effekter pÄ vissa faktorer. Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ metodteori. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor om formella belöningssystem i mindre företag, har vi genomfört telefonintervjuer med representanter för 40 mindre företag. Svaren har sedan sammanstÀllts och analyserats med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS. Slutsatser: De företag som har formella belöningssystem kÀnnetecknas av att de Àr unga, tjÀnsteföretag, har högutbildade företagsledare och mÄnga anstÀllda. Motivering av personal Àr det som fÄr mindre företag att införa formella belöningssystem och önskan om att behÄlla den familjÀra kÀnslan fÄr andra att inte göra det. .

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför lÀxor ges samt om dem bidrar till lÀrandet. Tidigare forskning visar pÄ att lÀxor kan ha bÄde positiva samt negativa effekter pÄ lÀrandet. De negativa effekterna Àr de mest förekommande i bÄde internationell och nationell forskning. Denna uppsats grundar sig pÄ en intervjustudie med sex verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är och besvarar följande frÄgestÀllningar: I vilka syften ger lÀrare i grundskolans tidigare Är lÀxor till elever? PÄ vilka sÀtt bidrar lÀxor till elevers lÀrande enligt verksamma lÀrare? Studien visade att lÀrarna har ett tydligt syfte med lÀxor samt ger en bild av lÀxor som en lÀrande del i skolarbetet förlagt till hemmet.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhÄllning i deras respektive klubblag samt i deras trÀningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhÄllningen i klubblag och trÀningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio mÀn (M = 18,5) som gÄr pÄ ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en intervjuguide baserad pÄ CarronŽs (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman dÀr positiva och negativa pÄverkansfaktorer för lagsammanhÄllningen klargjordes i trÀningsgrupp pÄ skolan respektive klubblag.

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framstÀllningar av och pÄverkan pÄ socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fÄtt tag pÄ samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval dÄ vi var ute efter en specifik mÄlgrupp, socialarbetare som arbetar inom SocialtjÀnsten. Respondenterna har i fokusgrupper fÄtt diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrÄn tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och anvÀndes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman sÄsom hur de uppfattar att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier pÄverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framstÀller socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framstÀllningar var att det övervÀgande var negativa.

Det hÀr Àr en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte Àr att undersöka om det Àr positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gÄ i en förberedelseklass, och Àven modersmÄlets pÄverkan pÄ förberedelseklassen. För att fÄ en inblick i vad en förberedelseklass Àr börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsÀtter sedan den med att gÄ in lite nÀrmare pÄ nÄgra omrÄden. Dessa omrÄden Àr trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmÄlet, samarbete med förÀldrarna och lÀrarrollen. Metoden bestÄr av tvÄ undersökningar, den första handlar om modersmÄlsundervisning dÀr fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med tvÄ modersmÄlslÀrare.

Syftet med studien var att undersöka vad kÀnslor spelar för roll för beslutet att donera pengar till vÀlgörande ÀndamÄl. Dessutom undersöktes om motivet ?social signaling? (publikt/anonymt) har nÄgon pÄverkan pÄ beslutet att ge pengar till en vÀlgörenhetsorganisation. I ett experiment fick försökspersoner fatta ekonomiska beslut om donation till RÀdda Barnen. Resultaten visade att generellt Àr mÀnniskor generösare nÀr de fattade besluten publikt Àn anonymt.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Arbetet har som ambition att försöka belysa lÀrarnas, elevernas och förÀldrarnas attityder till Äldersintegrerad undervisning, Är 4-6, vid Hagaskolan. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur skolan arbetar med Äldersintegrering. Resultatet visar att förÀldrar till barn i Är 4, bÄde flickor och pojkar, samt förÀldrar till flickor i Är 6 Àr mer kritiska till Äldersintegrering som organisationsform Àn övriga. FörÀldrarnas delvis negativa attityd till Äldersintegrering behöver inte föranleda att man samtidigt vÀrderar det pedagogiska arbetet lÄgt. Eleverna i Är 4 och i Är 5 Àr mer positiva till Äldersintegrering Àn eleverna i Är 6 som gÀrna vill gÄ i en klass med jÀmnÄriga.

Årligen investeras Ă„tskilliga summor pĂ„ ledarskapsutbildning. Studier visar dock att den kunskap som utvecklas under utbildningen i begrĂ€nsad utstrĂ€ckning tillĂ€mpas i arbetskontex- ten. För att kunna dra nytta av de satsningar som görs pĂ„ ledarskapsutbildningar, mĂ„ste det inom organisationer bli högsta prioritet att skapa goda förutsĂ€ttningar för medarbetare att anvĂ€nda sig av de kunskaper som utbildningen syftat till att lĂ€ra ut. Kontextuella faktorer har visat sig vara av avgörande betydelse för individens möjligheter att anvĂ€nda sig av det som förmedlats under en utbildning.Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en organisation kan skapa förutsĂ€ttningar för chefer att anvĂ€nda det som förmedlats under en ledarskapsutbildning i sitt dagliga arbete, samt ge fördjupad kunskap om vilka hinder och möjligheter chefer upplever i sina försök att tillĂ€mpa det som lĂ€rts in under en genomgĂ„ngen ledarskapsutbildning. Forskningsproblemati- ken har studerats med utgĂ„ngspunkt i en organisation som vid tidpunkten för genomförandet av studien stod inför utmaningen att lyckas implementera de operativa chefernas nyförvĂ€r- vade kunskaper frĂ„n en genomförd ledarskapsutbildning, i verksamheten.

Att amputera ett ben Àr en svÄr förlust för patienten. Syftet var att undersöka hur det Àr att leva med och anpassa sig till en benamputation. Elva vetenskapliga artiklar utgör grunden i litteraturstudien. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av den fysiska funktionsförmÄgan vilket bidrog till att mÄnga slutade arbeta. UtseendeförÀndringen medförde isolering och att mÄnga av de tidigare fritidsaktiviteterna lades ned.

Genom tiderna har det funnits ett sÀrskilt band mellan mÀnniskan och sÀllskapsdjuret. Forskning tyder pÄ att denna relation bÀr med sig Ätskilliga fördelar för mÀnniskan. I den hÀr studien undersöks vad hÀsten och hunden upplevs ha för inverkan pÄ mÀnniskan. I studien intervjuades 15 kvinnor som har djurrelaterade yrken. Nio beskrev hundens inverkan och sex beskrev hÀstens.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism gÄr att pÄverka, hur perfektionism pÄverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehÄllande en kort version av Pennebaker?s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturlÀsningsuppgift samt sjÀlvskattningsformulÀr för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till tvÄ olika betingelsegrupper som fick skriva om en gÄng dÄ de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gÄng dÄ de misslyckats (neg.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..