Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrÄn Herzberg`s tvÄfaktorteori. Studien undersökte Àven om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade pÄ samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begÄr brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga mÀn med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. IntervjufrÄgorna har strukturerats in i olika delteman baserade pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter dÄ vi velat fÄnga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriÀr. Med utgÄngspunkt frÄn Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vÄrt empiriska material. Resultatet visar pÄ hur strukturella och individuella faktorer sÄsom otrygga hemförhÄllanden, stigmatisering i skolan och umgÀnge med andra kriminella inom ett nÀtverk kan ha en inverkan pÄ en ungdoms brottslighet.

Forskning visar att matematikundervisningen i skolan Àr för stillasittande och lÀroboksbunden. Utomhusmatematik som Àmne har potential att överbrygga dessa brister i den ordinarie matematikundervisningen samtidigt som elevernas kunskaper i matematik utvecklas. Detta tillsammans med att forskning visar att elevers lust att lÀra i matematik pÄverkas positivt av konkreta upplevelser och praktisk tillÀmpning ledde fram till syftet med studien. Syftet Àr att beskriva elevers perspektiv pÄ utomhusmatematik. De frÄgestÀllningar som besvaras i undersökningen handlar om elevers uppfattningar om utomhusmatematik och deras antaganden om varför de har utomhusmatematik.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med sjÀlvskadebeteende upplever bemötandet frÄn vÄrdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel anvÀndes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade pÄ att de flesta av ungdomarna med sjÀlvskadebeteende inte sökte vÄrd dÄ de antingen var rÀdda för att förvÀrra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vÀnda sig. De valde att i första hand söka hjÀlp hos sina vÀnner. Resultatet visade pÄ tre kategorier.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom sjÀlvskattningsformulÀr vid tvÄ mÀttillfÀllen, dÀr 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r berÀknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde Àven mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstÀmmer med tidigare, liknande studiers resultat..

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska fÄ en bÀttre förstÄelse för empowerment och de effekter som uppstÄr nÀr det anvÀnds, för att kunna bidra till att de fÄr större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod Àr anvÀnd för att uppnÄ det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet Àr baserat pÄ en kvalitativ metod, dÀr en fallstudie med fem intervjuer utförts. DÄ arbetet kommit fram till Àndpunkten har vi fÄtt en förstÄelse för att de medarbetare i en organisation som anvÀnder empowerment som styrkoncept till största del ser pÄ konceptet sÄ positivt som teorierna sÀger om det.

Uppsatsens syfte var dels att utreda de upphandlande enheternas skadestÄndsansvar vid offentlig upphandling, dels att analysera skadestÄndsreglernas effekter. För att uppnÄ syftet har jag tillÀmpat en klassisk rÀttsdogmatisk metod. Om en upphandlande enhet har brutit mot de upphandlingsregler som finns pÄ omrÄdet, kan förfördelad leverantör vÀcka talan om skadestÄnd i allmÀn domstol inom ett Är. För att skadestÄnd skall utgÄ krÀvs dels att ett fel uppstÄtt i upphandlingen, dels att leverantör dÀrav lidit skada. Det Àr inte enbart anbudsgivare som kan begÀra skadestÄnd, utan Àven leverantör som inte deltagit i upphandlingen men likvÀl kommit att lida skada kan begÀra ersÀttning.

Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.

Att fÄ kontakt med uppsatsinformanter Àr avgörande för en uppsats kvalité. Det kan vara nyttigt att förstÄ, vilka krafter som ligger bakom kontaktknytandet och vad som leder till framgÄng eller till misslyckande. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur mina tidigare försök, att fÄ till stÄnd kontakter med informanter, har genomförts. Dessutom gÀller det att analysera den kulturella och medietekniska situationen som har prÀglat försöken för att förstÄ betydelsen av begreppen sociala nÀtverk, mÀnskligt rÀckhÄll och teknisk rÀckvidd för till-komsten av intervjutillfÀllen och för informanters tillgÀnglighet. Genom deltagande ob-servationer under tre tidigare studier, dÀr jag hade försökt knyta kontakter med olika informanter, har jag strÀvat efter att uppnÄ uppsatsens syfte.

Bakgrund: En njurtransplantation Àr nödvÀndig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det Àr den vanligaste formen av transplantation i vÀrlden. En njur-transplantation förbÀttrar livskvaliteten avsevÀrt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan pÄverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmÀn litteraturstudie.

Avsikten med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄlelse för varför barn utvecklar för psykisk ohÀlsa. Fokus kommer att ligga pÄ familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan frÄga som kommer att diskuteras Àr huruvida barns sociala relationer utanför hemmet pÄverkar den psykiska hÀlsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstÄ vad det Àr som bidrar till att psykisk ohÀlsa drabbar barn. För att fÄ en tillförlitlig undersökning anvÀnder jag mig av kvantitativa metoder, dÀr jag tagit del av en levnadsnivÄundersökning Barn 2000, dÀr 692 barn har fÄtt besvara frÄgeformulÀr som visar hur deras psykiska hÀlsa ser ut.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.