ABSTRAKTIntroduktionAtt vÄrda en nÀrstÄende med demenssjukdom Àr vanligen psykiskt och fysiskt anstrÀngande och uppfattas ofta stressframkallande, samt emotionellt belastande. Forskning visar att Àven om anhörigvÄrdandet upp-fattas svÄrt inom flera omrÄden innehÄller det samtidigt positiva aspekter som kan underlÀtta vÄrdandet, stÀrka hÀlsan och bidra till att vÄrdandet kÀnns meningsfullt och tillfredsstÀllande.SyfteSyftet med studien Àr att beskriva anhörigvÄrdares uppfattningar av vÄrdandets pÄverkan pÄ den egna hÀl-san/ohÀlsan, samt olika faktorer som pÄverkar vÄrdandet av en nÀrstÄende med demenssjukdom.MetodStudien Àr kvalitativ med fenomenografisk och induktiv ansats dÀr datainsamlingen sker via intervjuer, vilka analyseras med hjÀlp av kvalitativ fenomenografisk innehÄllsanalys. Metoden har prövats i en pilot-studie dÀr tvÄ anhörigvÄrdare intervjuades. Vid en fullskalig studie planeras att 8-10 anhörigvÄrdare inter-vjuas.ResultatAnalysen av pilotstudien resulterade i ettt övergripande tema: FörÀndrad Livssituation, 3 domÀner: HÀlso-frÀmjande aspekter, Upplevelse av ohÀlsa och Stödjande insatser, samt 24 variationer av uppfattningar. Temat Äterspeglar vÄrdandets pÄverkan pÄ den anhöriges livssituation och hÀlsa, domÀnerna vad som pÄ-verkats, medan variationerna av uppfattningar beskriver hur de pÄverkats.DiskussionResultatet visar pÄ faktorer som kan vara hÀlsofrÀmjande, bidra till ohÀlsa, samt stödjande insatser som kan underlÀtta och frÀmja vÀlbefinnandet i vÄrdandet.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i sÄ fall vilken i förekomsten av sÄdana förhÄllningssÀtt. Syftets formulering ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhÄllningssÀtt till utomnordiska invandrare?Har de unga svenska killarnas klassposition nÄgon betydelse, och i sÄ fall vilken i förekomsten av negativa förhÄllningssÀtt till invandrare? Uppsatsen ligger nÀra en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes frÀmst intervjuer, men Àven observationer, med 16 unga killar lÀsandes pÄ tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har Àven Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhÄllningssÀtt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex.

Föreliggande studie syftade till att belysa vilka negativa reaktioner en organisationsförÀndring kan orsaka. För att undersöka hur detta upplevdes intervjuades fem personalansvariga. De personalansvariga intervjuades enskilt i en semistrukturerad intervju. En deduktiv kvalitativ ansats valdes i kombination med en teoristyrd tematisk analys. De negativa reaktioner som förelÄg var oro i form av anstÀllningsotrygghet.

Socialt ansvar Àr en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel Àr ett företag som mÄste ta ett stort socialt ansvar, dels pÄ grund av sina produkter och dels sin Àgarstruktur. Deras produkter lockar med spÀnnig och möjligheter till rikedom men produkterna har ocksÄ en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende dÀr individen sjÀlv och andra mÀnniskor i dess nÀrhet pÄverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgÀnglighet över Internet har kraven pÄ spelbolagens sociala ansvar stÀrkts.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fÄngar effektivt ÄskÄdarens uppmÀrksamhet pÄ grund av dess grÀnsöverskridande karaktÀr. PÄ sÄ vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar lÀngre i vÄrt minne. Genom förtrÀngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av mÀrkes- och produktkÀnnedom..

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska smÄföretagares instÀllning till revisionsplikten. Bakgrunden till vÄrt intresse kring smÄföretagarnas instÀllning till revisionsplikt Àr att det inom EU pÄgÄr en harmoniseringsprocess dÀr man önskar fÄ sÄ samstÀmmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag Àr ett av de fÄ lÀnder i Europa som inte tillÄter undantag frÄn revision för smÄ aktiebolag sÄ kÀndes det som ett intressant Àmne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom smÄföretagarnas instÀllning till revision, dvs. vad kÀnnetecknar de bolag som Àr positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se nÄgra skillnader i instÀllning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.

Problem: NÀr ett nytt arbetssÀtt införs inom ett företag eller myndighet Àr det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera pÄ om det blev som det var tÀnkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbÀttras. Vi tyckte dÀrför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssÀtt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssÀttet. Vi avgrÀnsade Àmnet team genom att vÀlja ut faktorerna: teamens stöd frÄn företaget ? mÄlsÀttning och information, teamens ledare, teamens sammansÀttning samt teamens sociala miljö.Syfte: VÄrt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssÀtt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssÀttet Àr ett lÀmpligt arbetssÀtt för den berörda enheten.Metod: VÄr undersökning byggde frÀmst pÄ den kvalitativa metoden.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer Àr nÄgot som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. BristfÀlliga sociala relationer pÄ en arbetsplats kan pÄ motsvarande sÀtt tÀnkas leda till problem. En genomgÄng av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mÀta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mÀtinstrument för dessa. BÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillÀmpats genom djupintervjuer samt en enkÀtundersökning.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ metodansats och bygger pÄ intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stÀmplingsteorin, stigmatisering samt skam anvÀnts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi Àr att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmÀlningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter Àr bÄde positiva och negativa.

Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.