I denna studie undersöktes faktorer som kan påverka individers positiva attityder gentemot organisationsförändringar. Syftet med studien var att titta på individen och dess attityd gentemot organisationsförändringar. Undersökningsmetoden bestod av en enkätundersökning, i vilken fokus ligger på åtta olika faktorer som kan tänkas påverka eller skapa positiva attityder hos individerna i organisationen vid en förändring. Urvalet bestod av individer från tre olika organisationer med olika förändringserfarenheter. Kön, ålder, erfarenhet samt utbildning varierade bland våra respondenter.

Genomförda undersökningar visar att formativ bedömning förbättrar elevers inlärning och förståelse. Den svenska läroplanen från 2011 ger tydliga indikationer på att formativ bedömning ska inkluderas i undervisningen. Vår diskussion i denna uppsats är därför aktuell och den visar hur forskare artikulerar fenomenet formativ bedömning. Litteraturstudien inkluderar information om vad formativ bedömning innebär och förslag på hur man kan arbeta utifrån ett sådant arbetssätt. Vår studie visar att de viktigaste komponenterna inom formativ bedömning är att tydliggöra målen, återkoppling samt själv- och kamratbedömning.

Syftet med detta arbete är att undersöka bilders betydelse för att uppnå läsförståelse ur aktörerna på marknadens perspektiv. Det som ska undersökas är hur illustratören kan utforma bilden för att påverka läsförståelsen och hur aktörerna kan påverka vilka barnböcker som finns tillgängliga för barnen. Det är också viktigt att undersöka vikten av bilden och textens samspel, hur det påverkar läsförståelsen.m Vidare kommer undersökningen att utforska de mest framträdande fördelar och nackdelar som finns med att använda bilder i böcker för barn som håller på att lära sig läsa. Undersökningen har använt sig av en kvalitativ metod. Litteraturgranskningen har kommit först, där en teoridel har genererats.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka framställningen av Håkan Juholt i kvällspressen. Vi har valt att jämföra de två kvällstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framåt till den 14 oktober 2011 då rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren Håkan Juholt hamnade i blåsväder för första gången. Hur har Juholt framställts i kvällspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrån följande aspekter: rubrik- och bildsättning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jämställdhetsperspektiv.I vårt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. Kvällspressens rapportering kring Juholts så kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

Denna uppsats berör området förtroendearbetstid, psykosocial arbetsmiljö och specifik arbetstillfredsställelse hos poliser på Ekobrottsmyndigheten.  Enkätstudiens fokus avsåg upplevelse av krav, kontroll, belöning, ledarskap och lön relaterat till deltagarnas positiva alternativt negativa inställning till förtroendearbetstid. I undersökningen deltog 101 av EBMs 183 poliser. Sjuttiofem procent av deltagarna ville fortsättningsvis ha förtroendearbetstid. Studien visade att kvinnliga poliser, positiva till förtroendearbetstid, till skillnad från manliga poliser positiva till förtroendearbetstid, upplevde högre kontroll av arbetstakt. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan positiv och negativ inställning till förtroendearbetstid avseende krav, belöning, uppmuntrande ledarskap samt rättvist och stödjande ledarskap..

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan känna sig sårbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan påverkas både positivt och negativt av bemötandet från både handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande från handledare och övrig personalgrupp och hur detta påverkar förmågan att utföra omvårdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande från handledare; Bemötande från övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktäriserades av vänlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dåligt bemötande kunde bestå av försummelse, att känna sig i vägen och dålig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmåga att utföra omvårdnad.Slutsats: Studien påvisar att det är viktigt för studenter hur de blir bemötta på sin VFU, och vilken roll de får på arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur. Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt.

Det här arbetet behandlar utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan påverkas av utomhuspedagogik utifrån: lärande-, psykosocialt- och hälsoperspektiv. Utifrån en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende på vilken utbildning informanterna har. Vår studie visar även att utomhuspedagogiken kan uppfattas som både ett formellt och informellt lärande.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 drabbades världsmarknaden av en finanskrisutlöst av bolånemarknaden i USA. Börser världen över rasade till rekordlåga nivåer, och ijakten på orsaker som förvärrade krisen pekade många på blankning - instrumentet sommöjliggör vinster i nedåtgående aktiekurser. Med den här uppsatsen vill vi undersökamarknadens inställning till blankning, Vi vill även belysa vad detta som instrument tillförmarknaden, samt vilka negativa aspekter detta kan medföra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för vilken inställning aktiemarknadens aktörer hartill blankning. Som delsyfte avser vi att klargöra för vilka negativa och positiva aspektermarknadens aktörer ser förknippade med blankning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi har gjort ett urval av institutioner somhar koppling till finansmarknaden. Den empiriska datan har samlats in via intervjuer medpersoner på företag och institutioner som på något sätt i sitt dagliga arbete har en koppling tillblankning.

Budgetstyrning är ett vanligt styrverktyg som tillämpas utav de flesta organisationer. Många tidigare studier visar på fördelar och positiva beteendeeffekter med budgetstyrning men minst lika många visar på nackdelar och negativa beteendeeffekter. Majoriteten av alla tidigare studier om budgetstyrning är gjorda utifrån ett internt perspektiv. Men eftersom ett externt perspektiv och en extern part ofta bidrar med nya idéer och en holistisk syn kan det bidra med nya infallsvinklar på hur budgetstyrning ska ge positiva beteendeeffekter. Syftet med den här fallstudien var därför att skapa en förståelse för hur revisorer jämfört med chefer på strategisk nivå anser att budgetstyrning kan tillämpas för positiva beteendeeffekter.

Denna uppsats belyser fyra föräldrars inställning till modersmål och modersmålsundervisning. Syftet med undersökningen har varit att studera vilka attityder föräldrarna uppvisar och finna orsaker till dem. Även deras upplevelser av samhällets attityder till modersmål belyses. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsmetod där fyra föräldrar intervjuades enskilt. Gemensamt för informanterna är att de har eller har haft barn i den svenska skolan i vilken de har rätt till modersmålsundervisning.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.