Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns fo?r orsaker till att konflikter uppsta?r och vad konflikterna kan ha fo?r pa?verkan pa? relationen mellan konsult och klient. Fo?r att a?stadkomma detta gjordes en litteraturgenomga?ng da?r teorier kring a?mnet behandlades, fo?ljt av en empirisk studie och en sammantagen analys da?r de teoretiska perspektiven anva?ndes som underlag fo?r tolkning av konsulters bera?ttelser om konflikter.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka metoder de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till vår undersökning har vi bedrivit litteraturstudier som behandlar ämnet konflikt. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer, vi ansåg att det passade bäst för vårt syfte. Vi intervjuade sex pedagoger som arbetar i de lägre åldrarna. Resultatet visade att pedagogerna i genomsnitt har samma synsätt på konflikter.

Konflikter uppstår mellan elever varje dag i skolan detta är något som påverkar hela skolmiljön. Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker. För att förebygga att många av konflikterna uppstår behöver man använda sig av förebyggande arbete som bl.a. skapar trygghet. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagogerna löser konflikter som uppstår mellan eleverna och hur pedagogerna arbetar för att förebygga konflikter.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur konflikter hanteras i skolan och på vilket sätt man löser dem samt vilka konfliktlösningsmetoder som finns tillgängliga. Studien lyfter lärares och elevers uppfattningar kring konflikter och konflikthantering. Inledningsvis utformade jag två forskningsfrågor som hjälpte mig att besvara syftet. Med hjälp av tidigare forskning har jag undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer. Tolkningen är att hanterandet av konflikter är ett måste i skolans vardag och att det tas tid från den planerade undervisningen till att hantera konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan andra ser det som en möjlighet till utveckling.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor..

Organisationer är beroende av ledare och medarbetare. I yrken som berör andra människor har kommunikation och bemötande stor betydelse och kräver vissa egenskaper hos personalen. Där möten med andra sker uppstår ibland konflikter. Studien omfattar både en kvalitativ och en kvantitativ del. Syftet med studien var att studera ledare och medarbetares upplevelse och hantering samt konsekvenser som kan uppstå i samband med konflikter.  En intervjustudie med tre ledare och en enkätstudie med 59 medarbetare genomfördes i tre organisationer som har sin verksamhet inom LSS.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärares syn på konflikter samt hur de säger sig hantera dem. Jag vill också undersöka vad de gör för att förebygga konflikter. Intervjuer med öppna frågor användes som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar.I studien framkommer att samtliga förskollärare har samma syn på konflikter och hanterar dem ungefär på samma sätt. Det viktigaste är inte att lösa konflikterna utan hur man bemöter barn i själva hanteringen. Att lyssna, vara tydlig och respektera barn är en förutsättning för en konstruktiv konflikthantering.

Mitt arbete innehåller en litteraturgenomgång av några av de konfliktsituationer som kan uppstå i skolans miljö. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig större kunskap om konflikter mellan elever och hurman på ett bra och genomtänkt sätt kan hantera dessa. Vilka konflikter kan uppstå? Hur uppstår konflikterna? Hur upplevs en konflikt? Hur hanterar man konflikter? Jag har tagit med olika konflikthanteringsmodeller som kan vara lämpliga att använda sig av i skolans värld. Vissa används till att hantera redan uppkomna konflikter, medan andra är mer lämpade i förebyggande syfte, för att förhindra att nya konflikter uppstår.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva.

Denna undersökning bygger på lärares attityder till konfliktsituationer och deras föreställningar om hur de agerar vid dessa. Det vi i vår undersökning eftersöker är dels om lärarnas agerande skiljer sig mellan år 1 och år 6 och dels om deras utsagor tyder på en bakomliggande teoretisk kunskap. Med hjälp av en kvalitativ ansats görs åtta intervjuer med behöriga lärare, fyra verksamma i år 1 och fyra verksamma i år 6. Analysen av det insamlade materialet visar att varje lärare har skilda sätt att se på konflikter och majoriteten anser att de både har positiva och negativa aspekter. När det gäller sättet att hantera konflikter har vi funnit att en gemensam grundmodell används.

Syftet med studien var att öka vårt kunnande inom området konflikter och konflikthantering genom att studera lärares och elevers syn på den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom området och genom kvalitativa intervjuer på två olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lärare och elever ser på konflikthantering. Resultatet visade att lärarna använder olika arbetssätt för att lösa konflikter men att både lärare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter själva. Resultatet visade också att både lärare och elever är väldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer på skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjälpa eleverna att sätta ord på deras känslor och hantera de känslor som uppstår.