Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas.

Bakgrund: HIV/AIDS, MRSA, hepatit C och tuberkulos är allmänfarliga och smittspårningspliktiga sjukdomar som i olik utsträckning är förenade med stigma. För att förhindra smittspridning av dessa sjukdomar tillämpas inom vården specifika åtgärder vilka kan innebära minskad mänsklig kontakt mellan patient och vårdare. Vårdrelationen utgör ett fundament i vårdandet. En icke-vårdande relation kan på olika sätt påverka patientens psykologiska hälsa.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa smittbärande patienters erfarenheter av vårdande.Metod: En systematisk litteraturstudie där litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning inkluderades åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar, vilka analyserades.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning.

Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Bakgrund: HIV är en smittsam och allvarlig livslång sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vänner och även inom vården. Som sjuksköterska är sannolikheten stor att du ska träffa på en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förståelsen kring hur det är att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrån dennes livsvärld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehållsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: Två huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, Sjukvårdens roll, Nära relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighålla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgångsrikt ledarskap eller hur man på bästa sätt skall uppnå det, där olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, målmedvetenhet och utstrålning är egenskaper som ofta efterfrågas bland dagens ledare men dessa egenskaper är också utmärkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgångspunkt i en explorativ studie för att kunna inhämta så mycket material som möjligt för att därefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har använts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade på att det finns egenskaper som är positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det är svårt att avgöra om de är positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade även på att situationen styr beteendet, där beteendet i denna studie är summan av egenskaper och situation.Utifrån analysen kan slutsatsen dras att det är svårt att säga vad som är attraktivt utan att ta hänsyn till olika situationer.

Denna studie hade som avsikt att undersöka om att få en diagnos är en fördel eller en nackdel för individen. Vi använde oss av den kvalitativa intervjun som stöd för en undersökning. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med fyra ungdomar och deras föräldrar, om hur diagnosbeskedet påverkat dem, familjen, kamrater och skolgång. Resultatet pekar på att en diagnos innebär en fördel p.g.a. att den ger en förklaring till problemen, stöd och hjälp i skolan, samt medför positiva förändringar i familjen och bland kamrater..

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre.

Resultat: Den mest intressanta och helt oförväntade aspekten som framkommit under uppsatsens framskridande var att tidsåtgången till att hantera riskkapitalet klart ansågs som det största problemet och negativa faktorn förknippat med riskkapitalet enligt entreprenörerna. Det positiva som framhölls var den kompetens som de externa ägarna bidragit med samt att externa krav på redovisning ökade strukturen i bolagen..