Sök:

Sökresultat:

5904 Uppsatser om Positiv organisatorisk förändring - Sida 34 av 394

Unga vuxnas attityd till krogrelaterade riskbeteenden

Tidiga vuxenlivet prÀglas av oprövade miljöer och situationer. Detta stÀller höga krav pÄ individens perception, anpassningsförmÄga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gÄngen Àr krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden dÀr kan i förlÀngningen resultera i negativa hÀlsoeffekter. Syftet med denna enkÀtstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Barns minnesÄtergivning - uppkomsten av falska minnen och suggestionspÄverkan utifrÄn positiv respektive negativ information

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svÄrigheter att skilja mellan faktiska eller pÄstÄdda kÀllor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehÄll i en berÀttelse pÄverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i Äldrarna 3-6 Är) delades in i tvÄ grupper dÀr ena gruppen hörde en positiv version av berÀttelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, dÀr de svarade pÄ allmÀnna frÄgor om berÀttelsen, genomgick igenkÀnningstest med bilder, samt svarade pÄ tvÄ suggestiva frÄgor.

Kommunikation och lÀrande i matematik

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

GRUNDSKOLAN - EN SKOLA FÖR ALLA - EN IDÉANALYS AV NIVÅGRUPPERING ÖVER TID

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Kultur med kvalitet i fokus : En beskrivande undersökning av totalkvalitetsstyrningens konsekvenser inom Riksteatern

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.

Upplevelser av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien

Hippoterapi Àr en sjukgymnastisk behandlingsform dÀr man anvÀnder hÀsten som ett hjÀlpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas pÄ intervjuer av fyra barn och tre lÀrare. Intervjuerna genomfördes med tolk pÄ tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus pÄ deras egna upplevelser av hippoterapin och lÀrarintervjuerna fokuserade pÄ huruvida de upplevt nÄgra förÀndringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med PatientnÀrmre vÄrd.

PatientnÀrmre vÄrd Àr en relativt ny vÄrdmodell som förekommer pÄ fler och fler avdelningar pÄ sjukhus i Sverige. Modellens mÄl Àr att sjuksköterskans administrativa uppgifter ska minskas för att tiden istÀllet ska tillbringas i patientens nÀrhet. Denna nÀrhet ska medföra en ökad omvÄrdnadskvalité samt förbÀttrad arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever att arbeta med PatientnÀrmre vÄrd. Under datainsamlingen anvÀndes semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk ansats anvÀndes för att analysera resultatet.

Vi ska bli vÀrldsbÀst i matte!: Hur lÀrare skapar mening och förstÄelse för matematik i de tidiga Ären i skolan

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolÄren och knyter an till bÄde kvalitetsarbetet och den pÄgÄende utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete Àr tudelat, dels att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagoger skapar lÀrmiljöer dÀr en positiv kÀnsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvÄrigheter. Jag har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats dÀr sociokulturell teoribildning fick utgöra förstÄelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktÀristiska villkoren för att skapa en positiv kÀnsla och intresse för matematik. LÀrarna arbetade utifrÄn tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjÀlp av olika material.

E-fakturor: implementeringsprocessen i offentliga verksamheter

VÄrt samhÀlle prÀglas av stÀndig förÀndring vilket medför att organisationer mÄste förÀndras i takt med det för att klara av en alltmer internationaliserad och hÄrdnad konkurrens. PÄ senare tid har organisationer förÀndrat sina arbetsprocesser med hjÀlp av ny teknik. En större andel av alla kommuner har idag infört nÄgon form av e-handel i sin verksamhet och övergÄngen till elektroniska fakturor kan ses som ett första steg med tanke pÄ de effektiviseringar som uppstÄr. Denna studie syftar till att undersöka utifrÄn ett organisatorisk perspektiv nÄgra utav de förutsÀttningar som behövs för att organisationer pÄ ett effektivt sÀtt ska kunna implementera elektroniska fakturor i sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att jÀmföra om skillnader finns mellan en större och en mindre organisation vid införandet.

Sponsring till FBK : En kvalitativ undersökning om vad samarbetet mellan FÀrjestad BK och dess sponsorer ger

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att fÄ finansiÀrer utifrÄn. De ekonomiska kraven pÄ klubbarna för att kunna överleva har pÄ senare tid blivit större och dÀrför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska fÄ spela i elitserien mÄste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebÀr bestÀmmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien dÀrutöver ska uppfylla vissa angivna krav pÄ ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen fÄr laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte lÀngre kan konkurrera enbart med pris och produkt.

Vem ?r jag nu? En litteraturstudie om rollens p?verkan p? sk?despelarens jag

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Svenska och grekiska förÀldrars instÀllning till barn med rörelsehinder

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera instÀllningen till barn med rörelsehinder hos förÀldrar till barn utan rörelsehinder med sÀrskild tonvikt pÄ förÀldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade pÄ en enkÀt, speciellt utvecklad för detta ÀndamÄl. FörÀldrar visade i genomsnitt en positiv instÀllning till barn med rörelsehinder. FörÀldrars instÀllning pÄverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhÀllet och funderingar om samlevnadsfrÄgor med dessa barn.

"I datorn brukar man inte bli sÄ trött i handen" En studie om elevers och lÀrares erfarenheter samt instÀllning till IKT i skolan

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Kunskapsöverföring- att leda rÀtt : Ledarens roll vid kunskapsöverföring i en organisation

I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Fairtrade och konsumenten : En studie av attityd och beteende gentemot FairtrademÀrkt kaffe

Attityd har setts som en tillförlitlig variabel i syfte att förutspÄ ett visst beteende. Undersökningar kring etiskt mÀrkta livsmedel har dock funnit att en positiv attityd i mÄnga fall inte resulterar i ett positivt köpbeteende. För att utreda om ett sÄdant attityd-beteende-gap föreligger Àven gÀllande FairtrademÀrkt kaffe genomför vi en enkÀtstudie dÀr vi mÀter attityden till FairtrademÀrkt kaffe och jÀmför detta resultat med köpbeteendeobservationer. Vi finner en övervÀgande positiv attityd i enkÀtundersökningen men trots detta visar observationerna pÄ en lÄg köpfrekvensen av FairtrademÀrkt kaffe. Vi kan sÄledes konstatera att ett attityd-beteende-gap existerar i vÄr studie.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->