Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor pÄverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att anvÀnda oss av ett positivistiskt synsÀtt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhÄllit vÄrt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgÄr frÄn litteratur gÀllande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet anvÀnts samt andra teorier inom vÄrt ÀmnesomrÄde.Empirisk metod: SPSS har anvÀnts för att analysera vÄr empiri som erhÄllits genom en kvantitativ metod, enkÀter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: VÄrt resultat visar pÄ att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Syfte: Beskriva ett exempel pÄ anvÀndandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hÀlso- och sjukvÄrden samt beskriva förÀndringar kopplat till modellen. Syftet Àr Àven att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till anvÀndandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervÀgande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC anvÀnds som ett mÀtsystem pÄ avdelningen i uppsatsen.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

NÀr vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stÀrka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad frÄn tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som Àr centralt, för sÄ vÀl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi Àven utifrÄn resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanstÀlld personal och fackliga representanter. Under studiens gÄng har vi Àven genomfört en observation pÄ arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning Àr av stor vikt dÄ den i slutÀndan pÄverkar organisationsidentiteten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anstÀllning av chef gÄr till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna Àr Àven intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien Àr inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade pÄ chefsrekrytering som organisationsmÀssigt skiljer sig sÄ mycket som möjligt frÄn varandra för att fÄ en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika omrÄden som bestÄr av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien Àr utförd genom intervjuer pÄ sju deltagande rekryteringsföretag belÀgna i MÀlardalen.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo Ären expanderat kraftigt i Sverige och visar pÄ rekordhöga omsÀttningar, dÀr allt fler söker sig till branschen. Det har ocksÄ pÄ senare Är blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig pÄ studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket ocksÄ Àr det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstÄ vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas kÀnsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen bestÄr av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dÀr ansatsen Àr induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkÀtundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Samtidigt som anvÀndandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept frÄn vissa vÄrdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det nÄgot de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstÄr i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssÀkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssÀkerhetsarbetet pÄverkats av olika aktörers syn pÄ ansvarsfrÄgor. Arbetet har sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie dÀr hanteringen av e-recept mellan Kalmar lÀns landsting och Apoteket AB stÄr i fokus. Representanter frÄn Apoteket AB, Kalmar lÀns landsting, Datainspektionen och SjukvÄrdsrÄdgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstÄ och förklara de olika organisationernas syn pÄ e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssÀkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.