Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken.

Platsannonser Àr en viktig del av organisationers rekryteringsprocess, dÄ mÀnniskor kan finna en tjÀnst intressantare Àn en annan enbart beroende pÄ platsannonsernas utformning. Potentiella sökande till annonserade tjÀnster söker hellre vissa tjÀnster för att annonserna som beskriver dem ökar lÀsarens positiva affekt. De vanligaste formuleringarna i svenska platsannonser för rekryterartjÀnster Àr anglicismer och positivt laddade adjekltiv, och syftet med denna studie var att undersöka hur dessa formuleringars förekomst i platsannonser för rekryterartjÀnster pÄverkar lÀsarens affekt, samt intention att söka tjÀnsten. Undersökningsdeltagarna var 118 PAO-studenter. Fyra enkÀter anvÀndes, varje enkÀt innehöll en av fyra platsannonser som beskrev samma tjÀnst men med olika ordval, samt frÄgor om affekt och intention att söka.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ om fyra kvinnor i tvÄ mellanstora vÀst och sydsvenska stÀder upplever stress sett ur ett rollperspektiv i vÄrt senmoderna samhÀlle. Vi ville Àven veta vad som stressar dem i de olika rollerna, samt hur de balanserar de olika rollerna. Vi har intervjuat fyra kvinnor mitt i livet och sedan analyserat deras berÀttelser gentemot aktuell teori i Àmnet kring rollstress. VÄra funderingar har kretsat kring hur kvinnan kombinerar sina olika roller i vÄrt komplexa samhÀlle, med alla dess krav och möjligheter. Vi har kommit fram till att samtliga av vÄra informanter kÀnner av stress i olika grad och att upplevelsen kan variera beroende pÄ vilket socialt sammanhang man befinner sig i.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Syftet med studien var att undersöka relationer mellan faktorer som motiverar elever till att delta i idrottslektioner i skolan. Dessutom studerades skillnad pÄ motivationsfaktorer till idrottsundervisningen mellan flickor och pojkar, samt mellan elever i Ärskurs 7 och Ärskurs 9. Instrumenten som anvÀndes var TEOSQ, PCSC och SIMS. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika högstadieskolor pÄ elever i Ärskurs 7 och 9. Totalt deltog 85 elever i studien.

FDI har sedan början pÄ 80-talet vÀxt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgÄngarna till finansiellt och fysiskt kapital i vÀrlden. FDI har enligt mÄnga studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gÀller frÀmst för outvecklade lÀnder men ocksÄ utvecklade lÀnder. Studiens mÄl var att hitta viktiga faktorer som pÄverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjÀlp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

Som den största webbaserade portalen har Facebook blivit en viktig plattform för mÄnga företag. Ett enkelt sÀtt att kommunicera med sina kunder Àr genom att företaget administrerar sitt egna varumÀrkescommunity pÄ Facebook. Studier har visat pÄ möjligheter för företag att stÀrka relationer till konsumenter och Àven höja varumÀrkesvÀrde, men risker med b.la. negativ Äsiktsspridning har ÀndÄ lett till debatter om varumÀrkescommunities verkliga pÄverkan för företag. Denna studie undersöker hur varumÀrkescommunities pÄ Facebook i Sverige pÄverkar olika konsumentrelationer och vilken pÄverkan de har pÄ svenska varumÀrken. Detta görs genom att analysera hur relationer mellan konsument, produkt, varumÀrke, företag och andra konsumenter pÄverkas av varumÀrkescommunities.

AbstractMÄnga Svenska kommuner befinner sig i en svÄr situation dÄ de tvingas kÀmpa mot en negativ befolkningsutveckling och de konsekvenser som följer med detta. I denna undersökning har situationen i tre kommuner i östra Kronobergs lÀn granskats. I Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd har befolkningsutvecklingen varit negativ under en lÀngre tid. För att vÀnda utvecklingen mÄste det skapas en attraktionskraft hos den lilla kommunen som gör att mÀnniskor stannar kvar eller vÀljer att flytta dit. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt kommunerna i frÄga arbetar för att vÀnda en negativ utveckling.

Detta Àr en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt pÄ Sveriges export. För att mÀta effekten anvÀnder jag mig av en empirisk modell, den sÄ kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det Àr svÄrt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis pÄ att Sveriges statsbesök har en positiv effekt pÄ exporten. NÀr man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken pÄ att de kan ha en negativ effekt. Jag har Àven jÀmfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lÀgre effekt Àn Storbritannien, oavsett vilken modell som anvÀnds..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.