Geodata finns idag tillgängligt via geodataPortaler runt om i världen. På dessa geodataPortaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa Portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Geodata finns idag tillgängligt via geodataPortaler runt om i världen. På dessa geodataPortaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa Portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Geodata finns idag tillgängligt via geodataPortaler runt om i världen. På dessa geodataPortaler beskrivs datamängder och tjänster som kommer från olika myndigheter. Geodatasamverkan har uttryckt intresse för att kunna beskriva realtidsresurser på dessa Portaler med hjälp av metadata. Utifrån ett samarbete mellan SMHI och Lantmäteriet har denna studie tagits fram där en dynamisk realtidsresurs från SMHI testas beskrivas med Geodataportalens nuvarande struktur. Befintlig litteratur har undersökts för att presentera en bakgrund.

Tjänster på internet är inget nytt begrepp. Det finns otaliga leverantörer av olika typer av tjänster, onlinebutiker, och Portaler. När man skapar webbtjänster kan det vara svårt att förutse hur de kommer att användas när det lanserats. I tiden mellan idé och färdig produkt finns sällan utrymme att prioritera design av god användbarhet. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet, för att nämna några.

Företagen börjar mer och mer använda sig av företagsPortaler. Men företagsPortalerna är dock inte optimerad idag, informationstillgängligheten skulle kunna gå att förbättra. Med informationstillgänglighet menar vi, i denna uppsats, att användaren ska få den information som är relevant för honom/henne i rätt tid, kunna göra sökningar när han/hon behöver få tag i information och få resultatet presenterat för honom/henne på bästa möjliga sätt. Han/hon ska även kunna få tag i information genom samarbete med andra användare. Syftet med uppsatsen är att undersöka och skapa förståelse för vilka av de centrala egenskaperna i företagsPortaler som tekniker ur artificiell intelligens kan tänkas användas, detta för att öka informationstillgängligheten i företagsPortaler.

Uppsatsen har två delsyften. För det första avser vi analysera och utvärdera de operativa risker som finns i samband med banktjänster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. Vårt andra delsyfte är att undersöka hur skadeståndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser även att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler från skadestånd uppfyller de krav som ställs enligt svensk rätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras på textstudier.

Idén med studien är att se om Luleå kommun Tekniska förvaltning kan ta lärdom av andra organisationer sätt att hanterandet ÄTA:or (Ändring-, tillägg- och avgående arbeten), erfarenhetsåterföring samt uppföljning.Studie baseras på teorier för erfarenhetsåterföring, tillämpat på ÄTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer är gjorda för framtagande av resultat och information från de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag används erfarenheter från tidigare bra- eller mindre bra händelser under ett projekts genomförande i obefintlig utsträckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att närmaste kollega inte erhåller den information som han/hon behöver. Till stor utsträckning hanteras erfarenheter och delande av information via muntliga dialoger.

I Sverige ägs cirka hälften av den totala skogsmarksarealen av enskilda skogsägare. Eftersom dessa privatägda skogar är en så stor andel av det totala skogsinnehavet utgör de en intressant resurs för de som förbrukar skogsråvara. Köpsågverk kännetecknas av att de inte har något eget skogsinnehav som ensamt klarar av att försörja industrin och är därför beroende av att kunna köpa in råvara från andra bolag och enskilda skogsägare. AB Karl Hedin är en sådan köpsågverkskoncern med eget råvarubolag, AB Karl Hedin Råvara, som förser de egna industrierna med råvara. I takt med att konkurrensen om råvara ökar, ökar även sågverkens behov av att trygga sina råvarukällor.

Den här artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgång under de senaste åren berott på. Popup-annonser på Internet väcker stor irritation hos många användare och få uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem på datorn. Ett svar på att annonsverktyget är föga uppskattat var när Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men även innan filtret kom märktes en nedgång av antalet visningar på grund av restriktivare användning från Portaler till följd av klagomål och kritik från besökare.