Sök:

Sökresultat:

1868 Uppsatser om Politiska rättigheter - Sida 30 av 125

Det nya Sverige. Studie av Public Relations inom politiken

Politiken i Sverige har de senaste Ären blivit allt mer medialiserad, vilket innebÀr att medierna har en stor makt att pÄverka politiken indirekt eftersom det Àr via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska omrÄdet har Public Relations (PR) fÄtt ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och sÄ vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgÄr inte alltid för mottagaren att det Àr en PR-byrÄ som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byrÄerna har ett stort nÀtverk har de sÄledes mÄnga kontakter, vilket ger dem en viss makt nÀr det gÀller olika sakfrÄgor eftersom de anvÀnder sig i hög grad av lobbning för att Ästadkomma opinionsbildning och annan pÄverkan.

Turismaktörers varugörande av platser genom nutida krigshistoria i Bosnien & Hercegovina

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter pÄ Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som prÀglats av en politisk konflikt i modern tid anvÀnder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ textanalys pÄ fyra utvalda hemsidor pÄ Internet, varav samtliga av dessa aktörer Àr frÄn Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus pÄ staden Mostar. Uppsatsen har vidare tvÄ frÄgestÀllningar. Den första lÀgger vikt pÄ att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Offentlig mÄltidsverksamhet i egen regi eller pÄ entreprenad?

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Operativ förmÄga i Försvarsmakten. Realitet eller önskan?

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmÄga mellan den politiska nivÄn ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn dÀr de operativa förmÄgorna fokuserar pÄ att nÄ en gemensamönskad effekt istÀllet för enskilda försvarsgrenar, förmÄgor eller i vÀrsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spÄrbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmÄga i Försvarsmakten. UtgÄngspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militÀra representanter.NÄgra delar som framkommer i uppsatsen Àr att direktiven frÄn Regeringen Äterfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte sÄ mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det Àr att numera ha vÀpnad strid, som enda uppgift.

Signalspaning : Helgar ÀndamÄlet medlen?

 Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

Politisk legitimitet i en kvasidemokratisk "gÀststat": en studie av Förenade Arabemiraten

Sedan början av 1980- talet har Förenade Arabemiraten (FAE) vuxit till att bli en av vÀrldens i sÀrklass rikaste ?gÀststater?. Av statens befolkning pÄ fyra miljoner invÄnare bestÄr cirka 80 procent av gÀstmedborgare. Detta betyder att endast 20 resterande procenten fullgörs av ursprungsbefolkningen. FAE Àr en muslimsk stat vilket innebÀr att de tillÀmpar den islamiska lagen, Sharialagen som Àr direkt hÀmtad ur Koranen.

Partipolitiska instÀllningar till det mÄngkulturella samhÀllet : en textanalys av partiprogram

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhÄller sig till det mÄngkulturella samhÀllet och mÄngkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frÄgor som berör dessa omrÄden. Vidare Àr syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhÄller sig till individuella respektive grupprÀttigheter..

Politik, förvaltning eller mittemellan? : En studie av kommunal metagovernance

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

DEN CHILENSKA AFFÄRSKULTUREN : Om svenska företags affĂ€rsmöjligheter i Chile

Latinamerika Àr en kontinent i utveckling, som Àven kallas för en tillvÀxtregion.  Man har sett en stabil och positiv ekonomisk utveckling i Latinamerika de senaste tio Ären, framför allt i Brasilien, Mexico, Colombia, Peru och Chile. Chile utmÀrker sig inte enbart för sin ekonomi utan ocksÄ för sin politiska stabilitet. Chile Àr en av de lÀnderna som genomför nya och stora investeringar, nÄgot som frÀmjar utlÀndska investeringar och ger svenska företag möjligheter att exportera eller etablera sig i landet. Exporten kan för mÄnga företag vara det första steget i en internationaliseringsprocess. Det kan bidra till en enorm utveckling, samt ett bra tillfÀlle för att förbÀttra och öka lönsamheten. Dock finns det flera faktorer, nÀmligen kulturella skillnader, nya ekonomiska förutsÀttningar, politiska risker, samt annorlunda lagar och regler, som gör det komplext att ta sig in i den utlÀndska marknaden.

Uppdragstagares immateriella rÀttigheter : RÀtten till upphovsrÀttsliga verk i upphovsrÀttens och avtalsrÀttens grÀnsland

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Gemensam eller delad vÀg mot mÄlet? : en studie av elevers och pedagogers syn pÄ hinder och möjligheter i lÀrandet.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Let the frames begin : En studie av hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen

Den hÀr kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka hur det amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade pÄ tvÄ perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen Àr dessutom en uppföljning pÄ tvÄ tidigare kandidatuppsatser som gjorts pÄ Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för pÄ svenska. Gestaltningsteorin Àr en ledande teori nÀr det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. NÄgra av de frÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förÀndrats över tid i jÀmförelse med de tvÄ tidigare kandidatuppsatserna.

Friluftsdagar - tradition eller norm

Friluftsdagar Àr ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per lÀsÄr och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna Àr sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det Àr upp till rektor pÄ varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lÄng historia och syftet med dagarna har förÀndrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger pÄ hÀlsa och miljö.VÄr uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhÄllandet mellan samhÀlleliga normer och politiska institutioner.

Förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg : En genomgÄng av aktörers syn pÄ förutsÀttningar för en övergÄng

För att uppnÄ ett hÄllbart transportsystem pÄ vÀg krÀvs ÄtgÀrder att bryta dagens beroende av fossila, Àndliga brÀnslen. En övergÄng till alternativa, förnybara drivmedel Àr angelÀget och en uppgift som involverar hela samhÀllet, tar mycket lÄng tid och krÀver hÄrt arbete.Denna studie har som mÄlsÀttning att med hjÀlp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret frÄn brÀnsleframstÀllning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn pÄ möjligheterna till och strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg.Markant i politiska dokument och strategier Àr att de ansatser som gjorts frÀmst behandlat personbilssidan snarare Àn vÀgtransportsektorn som helhet. Oroande Àr ocksÄ avsaknaden av strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom de tunga vÀgtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad mÄlsÀttning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrÄgas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osÀkerhet och ogynnsamma konkurrensförhÄllanden pÄ marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsstÀllande av flera aktörer som istÀllet vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt Àr att ett livscykelperspektiv tillÀmpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gÀllande drivmedel inom Europa.

SJUKSK?TERSKANS SM?RTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENV?RD. En litteratur?versikt

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->