Det finns många faktorer som påverkar den offentliga skolmåltidsverksamheten. Råvaror, mat och hälsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler är några faktorer som på-verkar dessa verksamheter. Påverkan sker både på kökspersonalens arbetsvillkor och också på sättet att organisera måltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannämnda faktorer. För detta ändamål har en kvalitativ undersökning gjorts med hjälp av telefonintervjuer.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Denna uppsats behandlar arbetarkonstens uppgifter och villkor under en period mellan sent 1800-tal till tidigt 2000-tal. Målet är att få reda på om villkoren har förändrats och i sådana fall varför och hur samt även få svar på frågan om arbetarkonsten har ett historiskt värde utöver det rent politiska..

Demokrati som politisk styrelseform har sitt ursprung i antikens Grekland och på den tiden innebar demokrati något helt annat än idag. Idén om det representativa styret kom att växta fram under 1700-talet och denna form av styrelseskick kom sedan i sin tur också att förändras med tiden. De politiska teoretiker som levde under denna tid skrev om olika förutsättningar som behövde vara uppfyllda för att ett slags folkstyre skulle kunna skapas. Några filosofer skrev om en så kallad kontraktsteori, där rationella människor gemensamt beslutade att det enda rättvisa var ett samhälle med lika rättigheter för alla. Utifrån dessa idéer om ett utopiskt statsskick har sedan demokratibegreppet kommit att utvecklas av modernare filosofer som haft andra tankar om ett representativt styre och demokrati är i modern mening ett ungt statsskick.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Denna uppsats behandlar terrorism i ett demokratiskt Europa och speciellt de båda terroristgrupperna ETA i Spanien och IRA i Nordirland. De båda organisationerna har inom ett relativt kort tidsintervall valt att lägga ner sina vapen och har dessutom uttryckt en vilja att i fortsättningen vilja arbeta demokratiskt. Med vår studie har vi velat förklara varför denna förändring har skett. Vi har använt oss av en komparativ fallstudie för att på sätt finna förklaringar till de båda händelserna. Denna studie har utförts med hjälp av relevant statsvetenskaplig forskning och teorier.

Uppsatsen är en innehållsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vård och äldreomsorg. Syftet är att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stämmer överens med Socialtjänstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrån teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förändrat ledarskapsideal inom byråkratiska organisationer. Inriktningen på uppsatsen är att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sätta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.

Denna uppsats är en diskursteoretisk analys av den amerikanska dokumentärfilmen Countdown to Zero (2010). När jag för en tid sedan såg filmen för första gången fick jag idén om att skriva denna uppsats. Anledningen var att filmen inte alls förmedlade det budskap som jag hade förväntat mig. Jag vill försöka förklara vad det är för faktorer som ger dokumentärfilmen sitt specifika uttryck i allmänhet och Countdown to Zeros uttryck i synnerhet d.v.s att problematisera hur och varför filmen är producerad på sitt specifika sätt samt hur detta påverkar dess budskap. Filmen handlar om kärnvapen och hotet som de utgör för mänsklighetens välbefinnande och överlevnad.

Den föreliggande uppsatsen är av teoretisk art och syftar till att skildra synen på massan och massamhället hos en utvald grupp samhällstänkare, vilka var verksamma främst under 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Under denna period så var massamhället och dess konsekvenser ett hett diskussionsämne bland konstnärer, skönlitterära författare, samhällstänkare och politiker då man ansåg att de stora sociala och politiska förändringarna som skedde i samtiden hade skapat ett, på många sätt, nytt samhälle som krävde analys och förklaring. Exempelvis så skedde stora mänskliga förflyttningar till städerna, den industriella revolutionen och omfattande demokratiseringsprocesser förändrade, på många håll i Europa, den sociala och politiska organisationen. Ur dessa förändringar föddes diskussionen om massamhället och massan. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är två mer eller mindre avgränsade idéströmningar, nämligen den aristokratiska liberalismen och masspsykologin.

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ?positionsrapport? av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp ? en community of practice eller språkgemenskap.

Vilka är det egentligen som får komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vårt samhälle får komma till tals i storstadspressen oftare än andra. Vi har undersökt hur källanvändningen förändrats över tid.För att avgränsa vår undersökning har vi valt att titta på vilka som får komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur källanvändningen har förändrats över trettio år. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Länstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har använt oss av är kvantitativ innehållsanalys, detta för att kunna göra uträkningar och besvara frågor om hur källanvändningen ser ut över tid, vilken typ av källor som används och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av källor.För att förklara vilket inflytande medierna har på sin publik använder vi oss av McCombs dagordningsteori som går ut på att medierna till stor del styr över vilka frågor som uppfattas som viktiga av allmänheten. Därför är det relevant att studera vilka som får komma till tals i medierna.Vår analys visar att förekomsten av elitkällor har minskat, men att de fortfarande är den dominerande typen av källa i alla fyra tidningarna.

Målet med detta arbete är att undersöka hur händelsedetektering i aktiva databassystem kan visualiseras samt identifiera vilka faktorer som har en central roll vid denna visualisering.Arbetet jämför olika tekniker som kan användas för att visualisera händelsedetektering med hänseende till några olika faktorer. Dessa faktorer har identifierats ur litteratur om dels händelsedetektering och dels visualisering av regler.Resultatet visar vilka faktorer som har stor påverkan vid visualisering av händelsedetektering samt hur de olika teknikerna uppfyller dessa faktorer. Vidare ges ett förslag på hur olika tekniker kan användas tillsammans för att skapa ett gränssnitt till ett program som förklarar consumption modes..

Går det att i arkitekturen se åsikter och värderingar? Med utgångspunkt i politiska ståndpunkter har jag givit mig på valstugan och dess utformning.Valstugorna är idag ofta snarlika varandra oavsett vilket parti som använder dem. Att kunna se olika partiers värderingar och ståndpunkter även i formgivningen av den plats där de möter väljarna, är något som gynnar både väljarna och partierna själva..