Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och Pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos Pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos Pojkar. Detta beror på att Pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

En studie om jämlikhet och jämställdhet och elevers och krögares syn på detta..

Tysta flickor och stökiga Pojkar ?en studie om lärarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys ?a study of the teacher?s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läraren påverkar konstruktionen av genus i klassrummet.

Tidigare genomförda studier visar på brister gällande skolans roll att motverka traditionella könsmönster och främja jämställdhet inom skolämnet Idrott och hälsa. Denna studie har därför genomförts för att ta reda på hur eleverna själva upplever sin situation under idrottslektionerna. Studiens syfte var således att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur Pojkar och flickor i skolår 2 och 3 upplever lektionerna i Idrott och hälsa. För att avgränsa studien lades fokus på tre områden: vilket intresse Pojkar och flickor har för idrottslektionerna och vad det grundar sig i, hur elever upplever Pojkars och flickors beteende under idrottslektionerna samt hur elever upplever att deras lärare kommunicerar med Pojkar och flickor under idrottslektionerna.Den metod som tillämpades i studien var kvalitativa parintervjuer med fyra Pojkar och fyra flickor från samma klass, skolår 2-3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan transkriberas och genom meningskategorisering bearbetas och presenteras i rapportens resultatredovisning.

Svenska skolan stävar efter allas lika rätt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att Pojkar är de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en något mer nyanserad bild. Fortfarande visar det på att Pojkar upptar stor plats, men oftast är det bara en mindre grupp.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende Pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt Pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande Pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur Pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är Pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?.

Syftet med denna studie är att undersöka svenska tolvåriga barns kostvanor och klarlägga de eventuella skillnader som finns mellan Pojkar och flickor. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där sammanlagt 97 barn deltog. Studien var utformad som en enkätundersökning med färdiga frågor och svarsalternativ. Svaren sammanställdes och analyserades statistiskt och jämfördes med resultat från tidigare redan genomförd forskning. Sammanfattningsvis visar vår studie visa på att det finns vissa signifikanta skillnader i Pojkar och flickors kostvanor.

Syftet med denna studie är att studera om pedagoger bemöter flickor och Pojkar lika eller olika på en förskola. Frågeställningarna till detta syfte är följande: Hur bemöter pedagoger Pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med Pojkar och flickor på förskolan? Hur arbetar pedagogerna på förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingår i studien är bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas även upp. Studien har gjorts på en förskola där pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen på förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna själva på den aktuella förskolan anser att de bemöter Pojkar och flickor lika men att de ändå kan bli bättre med att arbeta med det i deras verksamhet.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i Pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än Pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan Pojkar och flickor på den öppna frågan.

Denna studie undersöker vilken typ av litteratur som 9 Pojkar i årskurs 5 väljer att läsa. Dessutom granskas i studien vilket intresse som finns bland dessa Pojkar gällande läsning. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer som gjorts med Pojkar från 2 olika klasser på samma skola. Fokus har legat på Pojkarnas egna tankar och åsikter utifrån deras perspektiv. I litteraturdelen presenteras litteratur som behandlar Pojkars läspreferenser.Övergripande kan sägas att Pojkar har ett bristande läsintresse och de läser litteratur som främst utspelar sig utanför sin egen verklighet.

Denna rapport handlar om Pojkars och flickors intresse av skönlitteratur samt om det finns några kopplingar mellan utvecklingspsykologin och barns läsvanor. I litteraturgenomgången tar jag upp barns utveckling 7-15 år och barns läsvanor 10-12 år. I min resultatdel presenterar jag vad jag fått fram av min enkätundersökning som jag gjort i tre klasser i år 4, 5 och 6, sammanlagt 68 elever. Jag har frågat eleverna angående deras fritidsläsning. Vilken skönlitteratur läser eleverna? Hur ofta läser eleverna? Hur mycket läser elverna? När läser eleverna? samt Varför läser eleverna? Jag kom bl.a.

Syftet med föreliggande studie har varit att belysa hur ungdomar som kommer till Maria Ungdom svarar på frågor om sitt spelande, och om det skiljer sig åt mellan Pojkar och flickor. Vi var intresserade av hur många Pojkar respektive flickor som har spelproblem, samt om dessa eventuella spelproblem var kopplade till annan beroendeproblematik eller till föräldrars spelvanor och/eller missbruk. Studien baseras på tidigare forskning, samt delar av material från Maria Ungdoms undersökning om spelproblematik hos ungdomar, som genomfördes under år 2004. I undersökningen deltog 88 flickor och 69 Pojkar. Resultatet visar att hälften av ungdomarna har någon gång spelat om pengar, och Pojkar spenderar mer pengar på spel.

Min studie om bemötande sett ur genusperspektiv i undervisningen har som syfte att undersöka hur eleverna känner och uppfattar sin situation ur detta perspektiv. Jag kommer även att tolka elevernas bemötande mot de olika könen.Undersökningen består av strukturerade och ostrukturerade observationer, samtal och elevenkäter. Jag belyser genusbegreppet och redogör för vad tidigare forskare och författare har skrivit om ämnet. Mycket kortfattat visar mitt resultat att flickor och Pojkar bemöts på olika sätt i skolan. Det är samtidigt mycket möjligt att bemötandet mot Pojkar och flickor vid olika situationer blir olika på grund av omedvetenhet hos pedagogerna..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen samt syftet med användningen. Vi har också undersökt hur lärare och Pojkar respektive flickor upplever användandet av skönlitteratur i undervisningen. Metoden som valts för insamling av data är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat lärare och elever som är verksamma i grundskolans år tre. Resultaten visar att lärare använder skönlitteratur på flera olika sätt i skolans verksamhet.

I denna studie har vi valt att undersöka huruvida eleverna i skolår fyra och fem upplever att läroböcker i naturvetenskap vänder sig till dem. Det vi ville undersöka var om det fanns någon skillnad i hur flickor och Pojkar uppfattar läroboken i naturvetenskap, och om läroboken tog hänsyn till elevernas erfarenhetsvärld. Vi valde att intervjua elever från två olika skolor i södra Sverige. I vår undersökningsgrupp ingick 14 elever, varav sju flickor och sju Pojkar. Vid intervjutillfällena fick eleverna parvis svara på frågor om bilder och text ur en läroboksserie i naturvetenskap för skolår 4-6, från slutet av 1990-talet.