Drygt fem gånger så många Pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från Pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten hos Pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att Pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler Pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda.

Denna studie söker ta reda på vilka attityder till läsning som finns i en årskurs 9. En enkätundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i årskurs 9. Klassen bestod av 13 Pojkar och 13 flickor varav alla Pojkar svarade. Resultatet visade att det är både flickor och Pojkar som tycker att läsning kan vara tråkigt och jobbigt.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för Pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad Pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för Pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad Pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för Pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker Pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Denna studie syftar till att undersöka om det råder någon skillnad mellan Pojkars och flickors uppfattning om friluftsliv inom skolans senare år. I studien har vi använt oss av enkäter, en kvantitativ insamlings metod. Undersökningsgruppen bestod av 154 elever från ett högstadium och ett gymnasium i Luleå kommun varav 87 av dem var Pojkar och 67 var flickor. Resultatet av vår studie pekar på att det endast finns en fråga där vi statistisk kan säkerställa att en skillnad mellan könen råder, Pojkar tycker att det är för lite friluftsliv i skolan, de vill ha mer friluftsliv i skolan. I övrigt kan vi endast se tendenser till skillnader mellan Pojkar, flickor och deras uppfattning om friluftsliv..

Studiens syfte är att undersöka Pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio Pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever Pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser Pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer Pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med Pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys.

I läroplanen Lpo 94 står det att förhållningssätten mellan flickor och Pojkar skiljer sig ofta åt. Då detta har väckt mitt intresse vill jag undersöka om förhållningssätten skiljer sig åt mellan flickor och Pojkar i teknikämnet. Studien innefattar och behandlar detta område..

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland Pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande: -          Finns det några likheter mellan Pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?-          Finns det några skillnader mellan Pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 Pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön.

Vår studie har som syfte att problematisera hur pedagoger säger sig agera gentemot flickor och Pojkar samt hur de i praktiken faktiskt agerar, sett ur en genus- och jämställdhetsperspektiv. De frågeställningar som vi har ställt är: Hur anser sig pedagogerna agera gentemot flickor och Pojkar? Hur agerar pedagoger i förhållande till flickor och Pojkar? Vi har använt oss av en hermeneutisk forskningsansats samt enkäter och observationer för att genomföra studien samt haft avslutande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att det både uppkommer skillnader och likheter med tidigare forskning samt att det pedagogerna förhåller sig i teorin inte alltid stämmer överens med hur de agerar i praktiken..

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på Pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på Pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och Pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att Pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att Pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Den här uppsatsen handlar om musiklärares syn på Pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklärare upplever det egna förhållningssättet till Pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen är att ta reda på om musiklärarna upplever några skillnader i Pojkar och flickors beteende, och hur musiklärarna upplever att de bemöter eleverna utifrån ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger på intervjuer med fem yrkesverksamma musiklärare i västra Värmland och hur de utifrån sina upplevelser och uppfattningar har svarat på underökningens frågeställningar.Undersökningen visar att musiklärarna upplever vissa skillnader mellan Pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklärarna även bemöter eleverna olika utifrån om eleven är en pojke eller flicka..

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive Pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar Pojkar i årskurs F-2 till att läsa. De frågeställningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har Pojkar till läsning? Hur upplever Pojkar att faktorer, som till exempel skolgång och tillgång på litteratur, påverkar deras läsning? Hur upplever Pojkar att faktorer utanför skolans värld, som till exempel föräldrar, påverkar deras läsning? Vilka skäl ser Pojkar till varför det är bra att kunna läsa?Genom att intervjua 18 Pojkar från årskurserna F, 1 och 2 gavs svar på syftet ifråga om vad som motiverar Pojkar till läsning.Tvärtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte Pojkar enligt studien att det var roligt och spännande att läsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja läsa mer. Vad som hindrade dem från att läsa mer var dels lästiden i skolan och bristen på tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svårt att hitta lämpliga böcker.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om den generella föreställningen om att Pojkar inte läser stämmer. Undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer med elever och lärare. Våra resultat visar att påståendet om att Pojkar inte läser är mer komplext än så. Pojkarna ser sig inte som läsare trots deras breda kontakter med texter, eftersom de anser att läsning är böcker och tidningar. Deras åsikter kring läsning ligger också rotat i deras genuskonstruktion och identitetsskapande, och påverkas av faktorer som grupptryck, hemförhållanden och förväntningar från skolan..

Syftet med studien är att se om läs- och skrivinlärning skiljer sig mellan Pojkar och flickor. Om det skiljer sig, vad kan det bero på? Undersökningen bygger på intervjuer med specialpedagoger på fyra olika skolor i Skåne..

Syftet med arbetet har varit att ta reda på hur Pojkar uppfattar sin bokläsning i skola och på fritiden. Tolv Pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att Pojkarnas föräldrar värderar läsningen högt och att de har fått den första påverkan av läsning genom att deras föräldrar läste sagor för dem när de var små. Pojkarna får läsa böcker själva i skolan minst en gång i veckan och nästan alla läser själva böcker på sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angående vad som behövs för att läsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av Pojkarna uttalat sig om.