Sök:

Sökresultat:

2321 Uppsatser om Pojkar och datorer - Sida 51 av 155

Det handlar om kraftinsats

Det handlar om kraftinsats är titeln på denna studie som jag, Nina Ek skrivit som examensarbete för Barn och ungdomsvetenskap på Malmö högskola höstterminen år 2010. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i skolans tidigare år och observationer för att få tag på pojkars inställning till musik och rörelseundervisning. Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka uttryck eleverna visar till musik- och rörelseundervisning i skolan och redogöra för skillnader i pojkars respektive flickors förhållningssätt till detta ämne. I min tidigare forskning finns en fördjupning av genusforskning och psykologisk forskning att reda ut begreppen när forskare talar om kön och när de talar om genus. Ni möter även en fördjupning hur genusskillnaderna uttalar sig i estetikens värld.

Flickors och pojkars attityd i text : En studie av elevtexter i ar 5.

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna.This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade.

Trivsel, Trygghet och Tydlighet : Hur flickor med Aspergers syndrom ser på sin skolsituation och sitt egna lärande

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur

Titel på vårt examensarbete är Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och natur. Författare: Lina Ståhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie är att få inblick i hur barn mellan tre till fyra år arbetar med bildskapande och hur barnen skapar målningar utifrån inspiration från saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina målningar. I studien har pojkar och flickors målningar jämförts, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. Frågeställningarna som vi utgick ifrån i vår studie var följande: Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar? Barns bildskapande är viktigt att uppmärksamma då deras omgivning och vardag har en stor inverkan på deras skapande.

Förändringar i sinnesstämning som riskfaktor för skada inom alpin skidåkning

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

Att vara tonåring och leva med diabetes : en litteraturstudie

Studiens syfte är att undersöka tonåringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter på i vardagen. Tonårstiden är en omtumlande period då förvandlingen från att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebär strikta regler och regelbunden vardag gällande mat och medicinering är påfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanställa forskning på området. Artiklarna hämtades i databaserna Cinhal och Medline.

"It takes two to tango"...eller? Föreställningar om män och kvinnor då, nu och sedan hos några skånska gymnasieelever.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden.

Mammors upplevelser i samband med beskedet att det väntade barnet dött i livmodern

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Kan man tala om jämställdhet i matematikläroböcker?

Syftet med examensarbetet var att klarlägga om räkneuppgifterna i ett urval av matematikböckeri år 7 kunde anses vara j ämställda, samt att se om det hade skett någon förändring övertid. För att göra detta analyserade vi sex matematikböcker utgivna runt åren 1990 till 2000.En bok behöver inte vara jämställd bara för att det finns lika många kvinnor som män, utandet har även stor betydelse i vilket sammanhang de är representerade. Därför såg vi på järnställdhetur både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt, genom att vi undersökte hur könsfördelningensåg ut och hur genus konstruerades.För att både flickor och pojkar ska kunna känna samma anknytning till personerna som återfinnsi uppgifterna är det viktigt att båda könen blir representerade likvärdigt vad gäller derasintresseområden. Risken finns att användandet av läroböcker som inte är j ämställda, styr elevernain i en genusnivå där flickor inte kan göra manliga saker eller pojkar kvinnliga.Resultatet av vår underökning visade ingen större förändring över den undersökta tidsperioden.Det som kunde ses var att könsfördelningen i de sex matematikböckerna var relativt järnställd.Men däremot konstruerades genus, i ett flertal böcker, på ett sätt som gjorde att männenfick utrymme i kvinnornas värld medan kvinnorna oftast lämnades utanför männens värld..

Alla lär vi på olika sätt

Vi har i denna studie tittat närmare på två pedagoger och deras klasser vid språkundervisning. Syftet med studien var att se vilka tankar som pedagogerna hade om sin undervisning samt vad elevernas inställning var till denna. I denna studie ville vi dessutom ta reda på om inställningen till ämnet skilde sig mellan pojkar och flickor. Vi vill belysa att alla är vi olika och att vi på olika sätt tar till oss kunskap. Vi vill synliggöra om det finns några likheter och skillnader mellan flickors och pojkars inställning till språkundervisningen samt på vilket sätt de lär sig bäst.

Genus i bilderboken : Manliga och kvinnliga karaktärsskildringar i förskolans bilderböcker

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

Vanan och kapitalet : Högstadieelevers läs- och skrivvanor samt skrivande ur ett utbildningssociologiskt perspektiv

Denna studie utgår från Bourdieus begrepp kulturellt kapital och undersöker hur socioekonomisk bakgrund, kön och fritidsaktiviteter påverkar högstadieelevers förhållande till läsande och skrivande. Materialet är baserat på två källor, en enkätundersökning och en kvantitativ elevtextanalys där 102 elever i årskurs 9 har deltagit. Syftet med studien är att studera relationen och sambandet mellan elevernas kulturella kapital och läs- och skrivvanor, samt kulturellt kapital och en avgränsad skrivuppgift. Resultatet visar att kulturellt kapital står som en förklarande faktor för skillnader mellan elevers läs- och skrivvanor samt deras sätt att förhålla sig till och utföra en icke betygsgrundande skrivuppgift. Det framkommer också att kön kan komplettera det kulturella kapitalet.

Det gör ont när man inte får vara med : En studie om mobbningens gestaltning i moderna bilderböcker

Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt mobbning gestaltas i den moderna bilderboken. Studiet av det empiriska materialet, bilderböckerna visar att mobbningen som gestaltas främst är verbal, dock ofta blandad med fysisk eller tyst mobbning. Analysen visar även att pojkar oftare är mobboffer och att pojkar i högre grad mobbar ensamma medan flickor hellre ingår i en grupp av mobbare. Barnen i böckerna mobbas ofta för något i sitt utseende och oftast är det ingen som ingriper för att stoppa mobbningen. De vuxna har ingen betydande roll i det empiriska materialet.Analysarbetet visade även att författarnas budskap med böckerna är att gestalta mobbningens baksidor och att lyfta fram att man inte ska döma andra människor efter yttre egenskaper.

Täckning av ett informationsbehov via Wold Wide Webb - Hur man undersöker ett informationsbehov, söker efter information på WWW samt utvärderar sökmaskiner.

This thesis was built on a practical work for LM Ericsson Data AB and deals with how toexamine an information need for a limited department within the corporation using aqualitative interview method.The thesis deals with how to search for requested information on the Internet and the WorldWide Web (WWW). It contains a model and a method for evaluation of search engines onthe World Wide Web, and 16 search engines which primarily indexes the World Wide Webare being evaluated..

Flickors och pojkars läsintressen Reading interests of girls and boys

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar på att ta fram vad det är som gör läsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassföreståndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att läsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkät om läsintresse och hur mycket tid som läggs på fritidsläsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassföreståndaren och bibliotekarien.

<- Föregående sida 51 Nästa sida ->