I läroplanen (Lpo94) står det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? Lärarna ska följa läroplanen och aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och får mer tid och mer uppmärksamhet av lärare än vad flickor får. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier där man kan se en förändring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock på lärares och utomståendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jämställdhet utifrån ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka hur elever på högstadiet uppfattar lärares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig åt med avseende på kön.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara.Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lärare från Aspergersenheter samt behandlingspersonal från barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet när det gäller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgår både ifrån ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrån flickors och pojkars skilda förutsättningar och behov.

Titel: En mirakelkur som barnen klarar med bravur? En studie av Ale kommuns satsning på att ge alla elever i årskurserna 1 - 3 varsin egen bärbar datorFörfattare: Sofia PetterssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Uppdragsgivare: Ale kommun (i samarbete med medieinriktningen på lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet)Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 355 ord, inklusive försättsblad och bilagor (49 sidor)Syfte: Syftet är att studera vilken betydelse datorn i klassrummet kan ha för synen på undervisning samt för relationen mellan elev och lärare.Metod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med sex stycken lågstadielärare inom två olika kommunerHuvudresultat: I denna studie har jag kunnat se att datorer i klassrummet (En-till-En) kan bidra till att göra barn mer källkritiska och att ge dem ett mer kritiskt förhållningssätt, jämfört med barn i en kommun utan En-till-En. Precis som att En-till-En driver fram ett kritiskt förhållningssätt verkar det även kunna bidra till att minska generationsklyftorna mellan elever och lärare. Lärarna i min studie tror att En-till-En tvingar fram en mindre klyfta mellan generationerna eftersom vuxna måste lära sig tekniken samt sitta mer vid datorerna för att kunna förstå barnens skolgång. Däremot tror lärarna inte att barnen litar mer på internet än på läraren och de känner inte att deras auktoritet har hotats sedan En-till-En startade.Beroende på om lärarna är en del av En-till-En eller inte har de olika syn på undervisning och på datorns roll i undervisningen, förmodligen på grund av erfarenheter och förkunskaper kring datorer och från projektet i stort.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ?Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?? För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa.

Att göra sammanfattningar med hjälp av datorer istället för att manuellt skriva dem är något sommånga försöker komma på en bra lösning för. Hur man ska utvärdera om de sammanfattningar somproduceras är bra är dock ingen självklarhet och flera olika lösningar har föreslagits. I denna studieanvänds det svenska högskoleprovet som grund för att undersöka hur stor skillnad det är mellanoriginaltexterna och deras motsvarande extraktionsbaserade sammanfattningar. I studien visas attdet går nästan dubbelt så snabbt att läsa en trettioprocentig extraktionsbaserad sammanfattningjämfört med dess original. Skillnaden i antal rätt svar mellan sammanfattningarna ochoriginaltexterna blev cirka 10 procent sämre för sammanfattningarna än originaltexterna.Sammanfattningarna skattades också som sämre i de subjektiva skattningar försöksdeltagarna fick göra för varje text..

Syftet med studien var att utifrån ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framträder i pojkar och flickor i de äldre åldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. Frågeställningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta på simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats där fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och där analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgår från två diskurser; offerdiskursen och kränkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill säga orsaker till icke deltagande som de själva inte kan påverka, dels faktorer där de själva väljer sitt deltagande eller icke deltagande.

Övervikt och fetma har ökat lavinartat bland barn och ungdomar de senaste 25 åren. Fetma medför både fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen och de löper även en stor risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder. Prevention av övervikt och fetma är därför av högsta vikt. Forskning och olika studier kan bidra med utveckling av behandlingsmetoder, hitta nya orsaker och samband till varför fetma uppstår. Syftet med denna studie var att utvärdera om det finns samband mellan RQ-BMR (respiratorisk kvot, basalmetabolism), antropometriska mått och kroppssammansättning hos överviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-13 år.

Bakgrund: Mobbning utgör ett allvarligt problem i svenska skolor. Huvudvärk, magont, ryggont, nacksmärtor och trötthet är frekventa psykosomatiska symtom hos elever utsatta för mobbning. En viktig uppgift för skolsköterskan kan vara förebyggandet av mobbning. Syfte: var att studera om det finns samband mellan upplevelsen av att vara utsatt för mobbning och förekomst av psykosomatiska symtom hos skolbarn i årskurs 5 och 7.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie utifrån registerdata inhämtad från Folkhälsoinstitutet. I studien ingick totalt 7596 svenska skolbarn i åldern 11 och 13 år.

Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..