Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad skolungdomar använder datorn och In-ternet till. Författaren vill även ta reda på om det finns några skillnader i datoranvändning-en mellan en skolklass med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) och en skolklass utan IKT-profil.Tidigare forskning har visat att eleverna främst använder datorn i underhållningssyfte. De chattar, skickar e-post, använder olika communities (nätgemenskaper) och spelar spel. Ti-digare undersökningar har också visat att pojkar oftare har tillgång till egen dator än flick-or.I en undersökning, genomförd 2008 och baserad på en enkät i två åttondeklasser, en IKT-klass och en musikklass, har författaren funnit att datorn används på ett relativt likartat sätt i de båda grupperna när det gäller tiden utanför skolan. Här dominerar fortfarande under-hållningsaspekten och eleverna lägger ned mycket tid på chattande och spel.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vilket lärande som sker på lektionerna i idrott och hälsa samt hur läraren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lärare på lärande, betygsättning och bedömning i idrott och hälsa?Hur ser elever och lärare på genus inom idrott och hälsa? MetodIntervju användes som metod för att besvara frågeställningarna. Tre lärare, två män och en kvinna, som undervisar i idrott och hälsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes två gruppintervjuer, med två flickor och två pojkar i vardera.

I en fältstudie på grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser på lärande kring Lego. Syftet med studien är att ge ett bidrag till förståelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och därmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar också om att låta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berättandekultur och kunskapande.Frågeställningarna är: På vilket sätt blir olika genusperspektiv framträdande i byggandet med Lego? Hur framträder skillnader mellan pojkar och flickor? På vilket sätt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, där eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrån metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys.

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att använda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjälp av vattenfallsmetoden. Fokus på detta arbete ligger förutom själva utvecklandet av registret också på dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker också svara på om denna modell är lämplig att använda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar också upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid användandet av denna modell..

Skolforskningen har ofta intresserat sig för hur flickor och pojkar presterar i skolan sett ur ett könsperspektiv. Hur lärarna ser på könstillhörigheten som en faktor för hur elever klarar av skolan har stått mindre i fokus. Vilka uppfattningar har lärare om könets betydelse för vad eleverna presterar? Kan lärarnas attityder och förutfattade meningar till och med hindra dem från att se det som eleverna verkligen presterar? För att få en uppfattning om detta har jag intervjuat sex svensklärare på högstadiet och gymnasiet om deras syn på manliga och kvinnliga elevers skrivande i skolan. Jag har dessutom tittat på ett antal elevtexter som jag fått från dessa lärare.

Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse.

 Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie var att beskriva prevalens av ryggsmärta hos ett slumpmässigt urval av svenska ungdomar ur SIH-studien 2004, Skola-Idrott-Hälsa en nationell studie om barns och ungdomars hälsa och omgivande faktorers betydelse för deras fysiska aktivitet. Dessutom var syftet att beskriva köns- och åldersskillnader samt hur stor andel av de med generell ryggsmärta 2004 som hade rapporterat ryggsmärta 3 år tidigare. Vidare var syftet att koda ryggsmärtan i fyra olika fält markerad på smärtteckning, och undersöka om skillnader förelåg mellan barn och ungdomar med ländryggsbesvär och de utan ryggbesvär i fysisk aktivitet, fysisk inaktivitet samt psykologiska faktorer såsom stress, nedstämdhet och trötthet. Metod: Barn och ungdomar 12, 15 och 18 år svarade i enkät på frågan: har du ont i ryggen idag, och markerade ryggsmärta på en smärtteckning. Denna kodades och smärtan kartlades utifrån 4 anatomiska lokalisationer, eller fält: 1)nacke, 2)bröstrygg, 3)ländrygg och 4)smärta i fler än ett fält på ryggen.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att använda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjälp av vattenfallsmetoden. Fokus på detta arbete ligger förutom själva utvecklandet av registret också på dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker också svara på om denna modell är lämplig att använda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar också upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid användandet av denna modell..

Syfte med denna studie är att få ta del utav årskurs 9:ors åsikter och framför allt attityd gentemot de obligatoriska ämnen som ingår i den svenska grundskolan. Den metod jag använt mig utav i studien är en enkät studie. Sammanlagt är det 94 stycken högstadieelever som besvarar denna enkät. Av dessa är 63 pojkar och 31 är flickor. Resultatet visar att elever i relativ stor utsträckning har en mycket god uppfattning om hur de ser på skolans ämnen och vad dessa ämnen har för betydelse för just dem.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien.

Abstrakt Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk.