Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland är att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mångsidigt utbud av fakta, åsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhållning. Yle ska behandla den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningen på lika grunder. Under många år samsände Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svenskspråkiga programmen en egen kanal, FST5 och från den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det svenskspråkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgångspunkt från public serviceuppdraget.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

Undervisningen i skolan syftar att se till alla människors lika värde samt jämställdhet mellan könen. Men hur ser det ut i bilder och representationer som finns inom reklam och media? Vilket tyst budskap figurerar bakom de förebilder i media som möter ungdomar i deras vardag? Undersökningen analyserar två inspirationsfilmer som fanns tillgängliga på H&Ms hemsida under mars månad 2014. Filmerna använder sig av förebilder, på dam respektive herravdelningen. Med hjälp av bildutsnitt, val av kontext skapas skillnad i budskapet filmerna emellan.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Hur vi ordnar information påverkar hur vi serpå världen, och våra världsbilder påverkar isin tur hur vi väljer att ordna information. Det,tillsammans med frågorna om man kan hanterainformation utan att ordna den, och om mankan leva i en ständig omformulering av sinvärldsuppfattning, var utgångspunkten för dethär arbetet. Under processens fortskridandehar fokus mer och mer hamnat på människansmeningsskapande förmåga.Genom alltsammans löper broderiet.Jag har länge varit intresserad av hur vi förstårvärlden och vilka strategier vi har för att göravår verklighet begriplig. Vad vi väljer att se ochvad vi väljer att tro på. Vilka berättelser vi sersom sanna och vilka som är just berättelser.Ett nyhetsinslag, en vetenskaplig artikel elleren karta tilldelar vi hög trovärdighet.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnärer som hade gått samman gällande stilriktning och gemensamma utställningar bidrog säkert en hel del till uppmärksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var på ?modet? i Paris konstliv. Det var något som blev väldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utställning med fransk konst på Nationalmuseum i Stockholm. När Halmstadgruppen dessutom ställde ut på Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutställning, vilket väckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Examensarbetets syfte är att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. Frågeställningen är: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen långsiktigt sammanhållen och samtidigt främja för spontana förändringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av området Kättingen i Ljusne i Hälsingland. Det är en plats som är präglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu används av konstföreningen Konstkraft för att vända den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som är stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hålla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.

Jag vill berätta och jag väljer att göra det med stygn, tygoch färg. I sviten Sju sorters ensamhet är det tyst ochtomt, människorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tänker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gå till och en familjsom möter dem när de kommer hem. Ändå infinner siginte den där lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det är något som fattas.Något är snett i samhället idag och det bekymrar mig.Jag tror att det därför jag återkommer till gråzonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att på så sättkanske kunna förändra, om än bara lite, eller i alla fallförstå varför det är som det är.Med hjälp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen är jagvill säga.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.