Gävle var en av de Platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder?Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar.

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka Platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Denna uppsats är en beskrivning och undersökning på vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den påverkar oss. Uppsatsen kommer först att gå igenom en litteraturgenomgång, sedan görs en analys av två bostadsområden i Kristianstad och därefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts på respektive bostadsområde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar människan Platser där denne känner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden. Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller).

De flesta såväl praktiker som teoretiker är nog överens om att utvecklingen av städer måste vara hållbar, men hur uppnås en hållbar stadsutveckling? Denna uppsats handlar om arbetet med hållbar stadsutveckling i praktiken och hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess. Från det att hållbar utveckling etablerades med Brundtlandrapporten 1987 och det därpå följande begreppet hållbar stadsutveckling, har många tolkningar gjorts av innebörden till begreppen. Tillvägagångssätten för att generera hållbar utveckling och hållbar stadsutveckling har också visat sig vara otaliga, det finns ingen allmängiltig metod att följa och det kan vara problematiskt att gå från policy- till genomförandenivå. Det innebär att begreppen är under utveckling och det pågår ständigt lärande om hur det skall uppnås. Den röda tråden genom uppsatsen har varit att studera hållbar stadsutveckling som en lärandeprocess genom att studera hur kunskap utvecklas för hur hållbar stadsutveckling kan genomföras i praktiken och hur begreppet implementeras och operationaliseras. Uppsatsen bygger på djupintervjuer med olika aktörer i Skåne representerande olika projekt och verksamheter med fokus på hållbar stadsutveckling.

Historiska tragedier har visat på den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstå på arenor och Platser där det vistas många människor. I en publik finns alla typer av människor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera säkerhet till en bred målgrupp som har fokus på upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur ansvariga på arenor arbetar och interagerar kring säkerhet med besökare på en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med åtta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhäver att säkerhet och trygghet ligger högst på prioritetslistan både hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och därmed resurser påverkar förutsättningarna för arbetet och därför kan arbetssättet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste åren och fungerar väl.

Stureplan lyfts ofta fram i medierna i sammanhang som rör en konsumtionskultur där ytlighet, materialism och lyxkonsumtion är några av ingredienserna. Andra sammanhang rör det vilda nattlivet, ?bratsen? och champagnekrigen. I ett försök att klargöra Stureplankulturens varande eller icke-varande syftar denna uppsats till att undersöka uppfattningen om en specifik kultur kring Stureplan samt hur denna uppfattning ter sig i människors föreställningsvärld. Uppsatsen baseras på, i huvudsak, kvalitativa metoder där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper.

Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.

Innan vi kommer in på vad som sker på tak reder arbetet ut hur takets yta kan ses i ett större sammanhang, vilka likheter och skillnader de har till andra outnyttjade ytor i våra städer. Arbetet begränsar sig därefter till att titta närmare på potentialen av att offentliga använda taket. Arbetet syftar därmed till att ifrågasätta och undersöka takets plats inom planeringen, med fokus på dess lämplighet som offentlig plats.Det undersökandet görs med hjälp av en fallstudie inkluderandes fem svenska och två utländska tak vilka är tillgängliga offentligt. Exemplen är hämtade från nutid i form av exempelvis Emporia i Malmö, projekt stadier i form av Park1 i Stockholm samt från historian i form av Hötorgscitys takterrasser. Utifrån teorier av främst Jan Gehl och Tomas Wikström studeras och analyseras Platsernas förutsättningar och möjligheter till användande.

Ecotherapy, Nature Based Rehabilitation eller Naturunderstödd Rehabilitering är olika begrepp för liknande verksamheter. I grunden ligger en holistisk och mångfacetterad dimension som syftar till att uppnå ett upplevelsebaserat lärande genom aktiviteter i ett ömsesidigt samspel med naturen. Aktiviteterna erbjuds på särskilt utvalda Platser av professionell personal. Genom reflektion individuellt och i grupp kan erfarenheterna överföras till deltagarnas vardag. I processen ses naturen som en co-terapeut och som en katalysator som kan underlätta en individuell förändringsprocess.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Denna uppsats syftar till att presentera erfarenheter av grönsaksodling på tak samt utreda klimatförhållanden och odlingsförutsättningar på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i Malmö. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar och åtgärder för grönsaksodlingen på taket i Augustenborg. Arbetetet omfattar således en generell och en platsspecifik del. Uppsatsen har tillkommit genom litteraturstudier, intervjuer och studier på plats i Augustenborgs takträdgård. Takodling av grönsaker anknyter till såväl gröna tak som stadsodling och dess popularitet ökar i världen. I Sverige förekommer gröna Sedum-tak alltmer och stadsodling har förankrats i våra storstäder. Tak är outnyttjade Platser med god potential för odling.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

År 2004 blev det genom ny lagstiftning möjligt att bilda tredimensionella fastigheter. Dessa fastigheter består av en sluten volym som är begränsad i alla riktningar. När denna möjlighet infördes uppkom också speciella regler för fastigheterna, till exempel speciella villkor för bildandet av dessa. Anledningen till införandet av en ny typ av fastigheter var att det fanns behov av att kunna bilda nya eller ombilda befintliga fastigheter, till exempel i nära anslutning till andra. På grund av markbrist i tätbebyggda områden började byggandet utvecklas till att även ske ovanpå eller under befintliga fastigheter, vilket gjorde den befintliga lagstiftningen otillräcklig.