Naturlig betraktelse
en studie om samer och inuiter i dokumentärfilm
Detta är en kvalitativ studie som baseras på innehållsanalys av två etnografiska dokumentärfilmer. Den första är den världskända ?Nanook of the North?, här får man följa inuiterna under ett år (1922). Den andra filmen är ?Ett år med Samer och Renar?, här får man följa samerna under ett år (1993). Syftet med studien har varit att jämföra dokumentärfilmerna åt och studera vilka likheter som kvarstår i skildringarna av inuiterna respektive samerna samt i vilken utsträckning och form postkolonialism kommer till uttryck. Analyserna har gjorts mot bakgrund av den samhälleliga kontexten som i båda fallen präglats av kolonisering, den rådande tidsandan inom film/tv- branschen beroende på vart dokumentärfilmerna var avsedda att visas och den samtida globaliseringen. Analyserna har genomförts efter en modell som är tillämpar både för tv- och film. Båda dokumentärfilmerna kunde placeras under kategorin ?Direct cinema? och formspråket visade sig vara väldigt lika, trots att ?Nanook of the North? är en dokumentär stumfilm producerad för en Hollywood publik och ?Ett år med samer och renar? kan beskrivas som en modern dokumentärfilm som visats på SVT. Gemensamma nämnare är berättarens sätt att inta en dominerande position gentemot sina objekt och hur urbefolkningarna mystifieras genom att platsen exotiseras. Kontakten med majoritetssamhället skildrades som positiv och utvecklande där hotbilden istället karakteriserades av naturliga hot som miljöhot och brist på föda. De ytliga motsättningarna som målades upp påminde väldigt mycket om varandra. Urbefolkningarnas närhet till naturen legitimerade en primitiv hållning där man förbinder till den grad att man likställer människa och djur. Kvinnan degraderas ytterligare och hamnade i utanförskap genom att hon inte erhöll de karakteristiska ?tuffa? egenskaper det framhölls krävas för att vara inuit/same, vilket kan likställas med benämningar som ?jägare? och ?försörjare?. Motivet till att bibehålla en stagnerad bild av samerna/inuiterna kan betraktas som en följd av koloniala och globala processer, där nationalismen växer i takt med behovet av en fixerad bild av ?De Andra? för att framhålla det egna jaget i en föränderlig värld.